Martinus svarar

1 Förnimmelse, tid och rum
2 Kretsloppsprincipen
3 Reinkarnation och rättvisa
4 Att göra det minst onda
5 Vem är min nästa?
6 Varför inte äta kött?
7 Vegetabilisk föda och dråp
8 Är fasta nyttigt?
9 Råkost, kokning och frukt
10 Korrespondens med döda
11 Befruktning
12 Konstgjord befruktning
13 Världåterlösningsprincipen
14 Klärvoajans
15 Namn för Martinusrörelsen
16 Den ideala livshållningen

Andra svarar

1   Vegetarianer, veganer
2   The Big Bang
3   Straff för förbrytare
4   Naturkatastrofer
5   Risken med meditation
6   Klotens klimat
7   Är kosmologi religion?
8   Dödshjälp
9   Baktaleri
10 Konstgjord befruktning

Om tids- och rumsdimensionell förnimmelse, materialism

Fråga
Vad menar man med tids- och rumsdimensionell förnimmelse och existerar det en förnimmelse, som inte är tids- och rumsdimensionell?

Svar
Med tids- och rumsdimensionell förnimmelse menar man den dagliga direkta fysiska eller materiella förnimmelsen. Alla detaljer vi här upplever representerar rum, vilket vill säga: de intar plats, och likaså uttrycker de tid, som är detsamma som ålder. Vem och vad vi genom den direkta fysiska förnimmelsen uppfattar, intar således både plats och ålder. Alla förnimmelseobjekt har här alla utan undantag början och slut. Alla facit, som baseras på denna form av förnimmelse, ger oss inte någon som helst upplysning direkt om annat än vad som representerar plats och ålder. Men då allt som representerar plats och ålder eller tid och rum som nämnt är underkastat början och slut och således är förgängligt, kan man genom den tids- och rumsdimensionella förnimmelsen endast förnimma allt som är förgängligt. Denna form av förnimmelse och dess resultat uttrycks därför också som "materialism". Och människor, som bara kan uppleva med denna form av förnimmelse, är därför att beteckna som "materialister", vilket vill säga: de förnekar alla eviga facit såsom det levande väsendets odödlighet, världsalltets rättfärdighet eller kärlek och existensen av ett evigt upphov till detta, en Försyn, en Gudom eller Allfader.

Likaså är det också totalt omöjligt att direkt genom den materialistiska eller fysiska förnimmelsen uppleva verkligheten bakom de eviga orden: "Allt är mycket gott" – "Det en människa sår skall hon ock skörda" – "Utan att någon blir född på nytt av vatten och ande, kan han icke komma in i Guds rike" – "Saliga äro de renhjärtade, ty de skola se Gud" – "Du skall älska din nästa som dig själv, det är hela lagens uppfyllelse" etc. Den direkta materialistiska förnimmelsen visar inget som helst av sådana facit, tvärtom. Den visar just i allra högsta grad dödlighet, förgänglighet, orättvisa. Ja, gör den det nästan inte till ett faktum, att allt är en slump. Denna materialistiska förnimmelse ger ingen som helst upplysning om moral utöver detta, att var och en är sig själv närmast. Den som inte kan värja sig i livet, den som inte är den fysiskt starkaste, måste duka under. Och således blir det en mörkrets och dödens hopplösa värld, som direkt upplevs genom den rent materialistiska förnimmelsen.

Men efter hand som människan utvecklas i högre intellektuell human riktning, blir det omöjligt för henne att acceptera, att detta hopplösa mörkrets och dödens världspanorama skulle vara livsmysteriets slutliga lösning. Och med denna inställning och utveckling börjar det öppna sig en helt ny förnimmelsehorisont bakom den fysiska och materialistiska. Det är i denna förnimmelsehorisont som de eviga facit och därmed den fullkomliga världsbilden upplevs. Det är denna upplevelse som utgör "kosmiskt medvetande", och som i Bibeln är nämnd som "Hjälparen, den helige Ande", genom vilken mänskligheten skall komma fram till den fullkomliga kunskapen om den över tid och rum existerande eviga sanningen.

Första gången införd i Kontaktbrev 1951/23, s. 51-52