Stjernesymbol i menu


En ny världsbild
 

Du kan här läsa en introduktion till några av de andligt vetenskapliga analyser som Martinus har beskrivit i sitt omfattande författarskap.

Människornas medvetande formar deras världsbild

Genom hela historien har människan skapat bilder av världen. Hon har skapat myter och religiösa berättelser, som gav förklaringar på hur världen ser ut och på livet och döden. Den enskilda världsbilden är emellertid inte bara en bild av världen, den är också en bild av det medvetandestadium som varit förhärskande i dåtidens samhälle. Genom att iaktta världsbildernas utveckling genom historien kan vi följa människans medvetandeutveckling – följa själslivets gång genom historien. Vi kan följa att världsbilder har uppstått för att senare gå under. Denna medvetandeutveckling sätter Martinus in i ett omfattande perspektiv genom att beskriva en helt ny världsbild.

Mänskligheten har passerat olika kulturepoker

Martinus kommer med den överraskande kunskapen att dessa skiftande världsbilder följer en överordnad plan – en lagbundenhet för utvecklingen av mänsklighetens medvetande.

Människan har rört sig genom olika mytiska och religiösa kulturepoker. De tidiga epokerna har varit baserade på krigs- och hämnduppfattningar och många gudar, medan de senare endast har dyrkat en gud och – fram till nu delvis förgäves – inspirerat till utvecklandet av nästakärlek. Ännu senare i utvecklingen har en del människor tappat tilltron till de traditionella religionerna med deras forna tiders föreställningar och moraluppfattningar. Detta har skett i takt med att intelligensen har utvecklats och att praktiska erfarenheter från omvärlden har fått större betydelse. Tillsammans har naturvetenskaperna och de världsliga humanistiska och psykologiska teorierna vunnit framgång och skapat en materialistisk världsbild. Det är emellertid enligt Martinus inte slutstadiet i människans medvetandeutveckling. De olika medvetandeformer som uppstått under historiens lopp ger upphov till olika stadier på livets väg.

 
Utvecklingen eller förvandlingen av de levande väsendena fortskrider, även om människor ibland tycker att det inte går fort nog. I vår tid är vi dock inne i en forcerad utveckling, allt går fortare nu, än det gjorde för århundraden sedan. Därför väller det också in erfarenhetsmaterial över den jordiska mänskligheten. De stora världskrigen, revolutionerna, arbetslöshet, de många både fysiska och psykiska sjukdomarna, de personliga besvärligheterna varje människa råkar ut för, allt detta medverkar till att människornas längtan efter fred blir starkare och starkare
(”Mental kursändring”, Kosmos nr 21/1972)

Materialismen har inget svar på livets mening

Materialismen har två betydelser. Den ena är kunskapsmässig: man anser endast att det materiella är verkligt. Den andra är värdemässig: man värdesätter uppnåendet av materiella värden över allt annat. Allteftersom tiden går, kommer den bristande andliga uppmärksamheten att leda till att många människor i stigande grad kommer att förlora livets meningsdimension ur synhåll. Man koncentrerar sig på det ”döda” – och kommer därmed över tid att mista känslan för det levande. Den materialistiska världsbilden kan inte ge människorna något etiskt riktmärke eller någon förklaring på varför det finns lidande i världen, eller vad människans existens handlar om.

Erfarenheter ger kunskap och insikt

Spontant kan det för den enskilda människan se ut som om den kulturella och medvetna dåtiden bara är något som har inträffat för några andra - för dåtidens människor. Genom Martinus analyser öppnar sig emellertid ett perspektiv för den enskilde individen, och dennes sammanhang med omvärlden. Den enskilde har utvecklat sitt medvetande i liv efter liv. Vi har alla del i dåtiden såväl som i framtiden. Livet är enligt Martinus ett långt utvecklings- och utbildningsprojekt anpassat till den enskilde individen. Genom att uppleva livets fundamentala kontraster – glädje och sorg – utvecklar människan sitt medvetande. På grund av okunnighet begår hon oundgängligen misstag och får skörda smärtsamma konsekvenser och därmed värdefulla erfarenheter.

 

Visdomens skattkammare, utveckling av intuitionen

Djupt inne i den enskilda människan sätter livets direkta tal sina spår i liv efter liv. Dessa spår skapar essensen av vad livet är. Sådana essenser berikar människans individuella medvetande. De kommer att utgöra en visdomens skattkammare, som bildar grunden för ett framtida bruk av intuitionen. De första tecknen på intuitionens verkan ser vi hos vissa konstnärer och vetenskapsfolk. På ett långt mer framskridet stadium kan den etiskt högt utvecklade och kärleksfulla människan själv välja att använda sin intuition för att studera livets lagbundenheter, uppleva sin egen del i evigheten och vara i kontakt med Gudomen. Det är på detta sätt Martinus har skapat sitt livsverk och därmed gjort en ny och omfattande världsbild tillgänglig för de jordiska människorna. I denna världsbild framstår det religiösa i en ny och intellektuell form, som utgör ett försvarstal för alla levande väsen.  

Förändring av könsroller, sexualitet och kärlek

Martinus för in konsekvenserna av de överordnade livslagarna ända in i den mångfaldiga och splittrade livsupplevelsen, som den moderna människan befinner sig i. Det är inte någon överraskning för Martinus att många människor upplever sig stå främmande inför livet. De erfarenheter människorna skördar, skapar djupgående förändringar i deras medvetanden. Fler och fler människor upplever att de inte har ett psyke som passar till en traditionell livsstil och till traditionella könsroller, där det är en stark uppdelning mellan könen. Den moderna människan utvecklar i stigande grad både feminina och maskulina kvaliteter. Det feminina visar sig i mannen och det maskulina i kvinnan. Det skapar förändringar både i familje- och samhällsstrukturerna - och i kärlekslivet samt i sexualiteten. Det är alltså olika utvecklingsstadier även på kärlekens och sexualitetens vägar.

 

Det levande världsalltet. Utvecklingen till ett humant världssamfund

Det perspektiv på livet som öppnade sig för Martinus, var en del av hans invigning i det gudomliga medvetandet. Gudomen är, enligt Martinus, världsalltet i sin helhet, och omfattar både maskulina och feminina egenskaper. Martinus är enig med astronomer om att den fysiska världsrymden är gigantisk, omfattande allt från elementarpartiklar till galaxhopar. Men han ser alltet såsom varande en levande helhet, och skapar därmed en andligt vetenskaplig världsbild. Han ser medvetandet som den instans som styr livets utveckling – även den biologiska utvecklingen. Fröet till de olika arterna finns på den andliga nivån och långsamt tränger de olika arterna sig igenom, manifesterar sina liv och utvecklas utifrån vad som är möjligt på det fysiska planet. I djurriket sker det som en kamp för tillvaron. Människan anses – som i naturvetenskapen – vara ett levande väsen som har utvecklats från ett djurstadium. Martinus menar dock att denna utveckling fortsätter; att vi ännu inte är färdigutvecklade som människor. Vi saknar en del erfarenheter som bland annat kommer att utveckla vår medkänsla, tolerans, sociala förståelse och etiska sinne. På lång sikt kommer det att medföra ett rättvist och allkärleksfullt världssamfund – och ett nytt och mer medvetet gudsförhållande.