Sammanfattning av symbol 35 ─ Polprincipens kosmiska kretslopp

Symbolen symboliserar hur det genom det levande väsendets polförvandling skapas växelverkan mellan ljuset och mörkret. Han- och honkönsväsendena fortsätter således inte att vara han- och honkön i all evighet. I sin innersta princip är varje väsen dubbelpoligt. Genom enpolighetens epoker får väsendet sitt degenererande kosmiska medvetande förnyat och återuppbyggt. Sedan lever det i sitt primära tillstånd som ett dubbelpoligt väsen på det andliga planet och genomlever där sitt kosmiska medvetande. Därefter framträder väsendet åter i ett enpoligt tillstånd för att igen förnya sitt medvetande och så vidare. Om det var ett maskulint väsen före dubbelpoligheten blir det efter dubbelpoligheten ett feminint väsen. Och var det ett feminint väsen före dubbelpoligheten blir det efter dubbelpoligheten ett maskulint väsen. Det levande väsendets sexuella polkretslopp sträcker sig alltså över två kosmiska spiralkretslopp.

Centrala detaljer i symbolen:

• Trappfiguren nedtill symboliserar spiralkretsloppets riken.
• Figurerna längst upp symboliserar den växlande kulminationen av mörkret och ljuset.
• De två långa vågräta avsnitten har var och en ett gult och ett grönt fält, som symboliserar den feminina respektive respektive den maskulina polen. Dessa fält visar att polerna är jämbördiga i spiralens alla riken, med undantag för djurriket.
• Väsendenas enpoliga tillstånd framgår av de avsnitt som symboliserar djurriket. Djurriket är markerat första gången som ett lodrätt område mellan de två prickade linjerna, som sträcker sig från det orangefärgade trappsteget längst ned till mörkrets kulmination längst upp. Nästa djurrike har på motsvarande sätt markerats i nästa spiralkretsopp till höger på symbolen.
• I det nedersta av de två vågräta avsnittet symboliseras i det första djurriket till vänster, att den maskulina principen har sitt minsta utvecklingsområde och den feminina principen är dominerande. Det betyder att väsendena här är honkönsväsen. Därefter är väsendena dubbelpoliga genom följande riken i spiralkretsloppet fram till nästa djurrike till höger. Där är den feminina principen i sitt minsta utvecklingstillstånd och den maskulina principen är den ledande. Väsendena har här således blivit hankönsväsen.
• I det översta av de två vågräta avsnitten symboliseras de väsen som i det första djurriket är hankönsväsen, och som kommer att bli honkönsväsen i nästa spiralkretslopps djurrike. Och så fortsätter utvecklingen i det oändliga.
• Den runda figuren i djurrikets område till vänster symboliserar två levande väsen i en parningsakt. Det gula fältet symboliserar ett honkönsväsen och det gröna ett hankönsväsen. De två kryssen betyder att väsendena är förälskade i varandra och befinner sig i parningsakten, som är utlösningen av Guds andes ljus i mörkrets domän.
• Den andra runda figuren med den blå auran, som visas i området över det blå trappsteget, uttrycker ett totalt fullkomligt dubbelpoligt väsen. Båda polerna är här absolut jämbördiga. Livet har blivit till kulminerande ljus, salighet och glädje. Den minsta beröring med ett annat av detta plans väsen upplevs som en kulminerande allkärleksutlösning till glädje inte bara för ifrågavarande väsen själva, utan också för omgivningen.

Läs Martinus egen symbolförklaring i Den eviga världsbilden, del 4.