Stjärnsymbolen i menyn


Läs och sök i Tredje testamentet
   Kap:  
(1-204) 
 
Avancerad sökning
Innehållsförteckning för Bisättning   

 

 

89 KAPITLET

Makrokosmos' och mikrokosmos' storleksförhållande till oss är endast ett kosmiskt perspektivförhållande

Genom att på detta sätt rikta sin uppmärksamhet på sin egen identitet som mikroindivid får individen största möjliga tillgång till mikrovärlden. Här är uppenbarelsen hundraprocentig. Här är brännpunkten för den gudomliga faderliga korrespondensen.
      Nu vill man kanske invända, att det är mycket stor skillnad på vårt eget liv och våra mikroindividers liv. På detta måste jag svara, att det visserligen finns en skillnad men att denna skillnad endast framträder i ytliga detaljer och inte är en artskillnad utan endast en gradskillnad. Livsprinciperna är desamma i alla spiraler, både i de överliggande och i de underliggande. Vill man därför riktigt grundligt klargöra för sig, vad som försiggår vid en likbränning, skall man inte rikta sitt medvetande in mot mikroindividerna, eftersom dessa ju framträder som förnimmelsens yttersta periferi och trots mikroskopet tonar bort i denna periferis lysande dimmor.
     
 

______


      Alla levande väsen framträder i det inbördes kontrastförhållande till varandra som vi kallar "utveckling". Denna utveckling åter visar sig som en stigande skala av olika steg från en till synes lägre till en högre form av livsupplevelse. Varje levande väsen befinner sig alltså på ett eller annat av dessa steg i skalan. Detta steg blir för ifrågavarande individ centrum för hans observation eller upplevelse av andra stegs väsen och förhållanden. Detta återigen vill säga att hans steg blir ett slags "fast punkt", ett slags "måttstock" eller den kontrast, i förhållande till vilken de andra nämnda stegens väsen och förhållanden blir bedömda, får karaktär och formar sig efter hans insikt eller uppfattning.
      Mitt i samma stegs kulminationspunkt befinner sig individens upplevelse av sig själv eller sin egen tillvaro. Denna upplevelse blir individens förnimmelsebrännpunkt. Samma individs upplevelse av ett annat väsens tillvaro kan därför inte ske i denna "brännpunkt" utan kommer genast att befinna sig utanför. Som följd härav kan upplevelsen av ett annat väsen inte vara lika klar som individens upplevelse av sig själv. Och ju längre bort från brännpunkten ett annat väsens steg ligger, desto oklarare och mindre detaljerat kommer dess levnadsförhållanden och framträdande att te sig för förnimmelsebrännpunktens upphov. Varje levande väsen kommer därigenom att stå i ett visst perspektiviskt förhållande till sina medväsen, inte endast fysiskt utan även andligt.
      Då vår egen begåvning och summan av våra erfarenheter utgör vår förnimmelsebrännpunkts ordinarie ljuskälla, blir allt som förekommer inom denna brännpunkts speciella område starkast belyst, eftersom denna vår livslåga avtar i styrka ju längre utanför brännpunktens centrum den ligger. Allt som ligger utanför vårt eget liv befinner sig alltså mer eller mindre fjärran från denna brännpunkt och kommer att i motsvarande grad te sig mer eller mindre oklart och främmande för oss. Ju längre bort från brännpunkten en sak befinner sig, desto mer kommer den därför att tona bort för att till slut bli helt osynlig.
      Vårt förnimmelseområdes klaraste och starkaste ljusområde utgörs alltså av vårt eget liv och vår manifestation. På nedanstående symbol är detta visat med den starka ljusstråle som utgår från ett visst steg på trappformationen till höger, vilken just skall illustrera utvecklingsstegen.
 
Det levende væsens sanseevne og verdensaltet

 

Det levande väsendets förnimmelseförmåga
Trekanten som strålen utgår ifrån skall symbolisera ett levande väsen. Strålen betecknar detta levande väsens totala förnimmelse. Föremålet för denna förnimmelse är världsalltet. Detta är i sin tur på symbolen utmärkt med den lodräta kägelformade figuren till vänster. Av detta världsallt uppfattar individen alltså klarast den del som utgör hans eget liv och framträdande, den del inom vilken han själv skapar eller manifesterar.
      Denna del tillsammans med den del som består av medväsendena på samma steg utgör, såsom påvisat i min bok "Logik", den enda absoluta grundvalen för individens insikt i den absoluta logiken, d.v.s. världsalltets planmässighet eller matematik. Utan denna insikt kan omöjligt något hundraprocentigt logiskt tänkande komma till stånd.
      Denna individens hemvist på utvecklingsstegen kan betecknas som "mellankosmos" och utgörs på symbolen av det område som ligger direkt i ljusstrålens kulmination. Utanför denna ljusstråle fortsätter världsalltet uppåt i det stora och nedåt i det lilla. Dessa två fortsättningar kan på grund av vissa perspektiviska förhållanden, som omtalats i denna bok, benämnas "närkosmos" respektive "fjärrkosmos". Dessa två avsnitts invånare utgör i sin tur enligt samma perspektivprincip "makro"- respektive "mikroindivider" – jätte- och miniatyrväsen – i förhållande till vårt eget utvecklingssteg.
      Genom den dagliga livsupplevelsen, upplevelse av smärta och lidande, upplevelse av kärlek och lycka, får individens livslåga sin näring, och ljuskäglan hålls vid liv och utgör det strålflöde från den evige Faderns egen ljusocean som i form av den heliga anden skall uppenbara hans närhet, livets mysterium och kärlekens allt behärskande element i världsalltet för den hänförde gudasonen.
     
 

______


      Att något framträder som mikroskopiskt och tonar bort i de lysande materierna är endast uttryck för att det befinner sig just på största möjliga avstånd från förnimmelseområdets klara och tillgängliga centrumområde, alltså det område där individen har sin yppersta observations- och analyseringsförmåga, det område där den gudomliga faderliga korrespondensen är på sin högsta höjd.
      Men lika väl som en sak kan vara alltför avlägsen från förnimmandets brännpunkt och därför i alltför hög grad kan förbises, så att den försvinner som en liten detaljlös punkt i fjärran, så kan en sak också vara alltför nära inpå brännpunkten och därmed – även med blott en enda detalj i sitt område – uppfylla hela förnimmelsefältet, och den kommer därigenom att verka oöverskådlig, jättestor eller makro kosmisk. Mikrokosmos och makrokosmos är alltså i realiteten endast andliga perspektivförhållanden.


Kommentarer kan sändas till Martinus Institut.
Upplysningar om fel och brister samt tekniska problem kan sändas till webmaster.