Läs och sök i Tredje testamentet
| Innehållsförteckning för Bisättning |
74 KAPITLET Om ett lik bestod uteslutande av mineralmaterier skulle likbränning inte vara ett uttryck för den dräpande principen Emedan mineralmikroindividerna är känslolösa på det fysiska planet och har sitt dagsmedvetande på ett andligt plan, kan en upplösningsprocess av mineralmaterier alltså inte åstadkomma smärta och lidande för dessa väsen själva, även om den naturligtvis i stor utsträckning indirekt skulle skapa smärta och lidande för makroindividen, eftersom denne på så sätt skulle mista skyddet och fundamentet för sina organmikroindividers tillvaro, vilken då måste bli till ett kaos och omöjliggöra de nämnda små väsendenas mission som bärare av makroindividens förnimmelseförmåga. En upplösningsprocess i mineralregionen av ett levande väsens fysiska organism skulle betyda organismens undergång eller makroindividens så kallade fysiska död.Något helt annat gäller för mineralmaterien utanför de organiska kropparna. Här betyder smältning, upplösning och kristallisering endast helt naturliga processer. Och om en av makrojaget övergiven fysisk organism, d.v.s. ett lik, bestod uteslutande av mineralmateria skulle en "likbränning" vara helt naturlig och inte alls innebära något främjande av den dräpande principen med åtföljande lemlästning och lidande. Men ett lik består inte uteslutande av mineralmateria, är inte en "död" organism blott för att den är övergiven av makrojaget. Den är fortfarande ett universum för levande och fysiskt medvetna organmikroindivider. Vi skall i det följande få bevittna, vilken förnedrande hedendom och överträdelse av det femte budet en "likbränning" i sin verkliga natur är och hur otänkbar den därför skulle vara i varje civilisation och kultur som baseras på den allra högsta visdomen och kärleken. |
Kommentarer kan sändas till Martinus Institut.
Upplysningar om fel och brister samt tekniska problem kan sändas till webmaster.
Översikt