Stjärnsymbolen i menyn


Läs och sök i Tredje testamentet
   Kap:  
(1-204) 
 
Avancerad sökning
Innehållsförteckning för Bisättning   

 

 

36 KAPITLET

Den gamla bilden av Gudomen som en ärevördig åldring, som ovan molnen dirigerar världsalltet, är som symbol mer i kontakt med sanningen än den moderna materialistiska världsbilden

Under det att den materialistiska uppfattningen således inte räknar med något "överfysiskt" och dess upphov därmed i huvudsak indirekt förnekar sin egen verkliga existens eller det levande "något" som i form av samme upphovsmans identitet upplever livet, det "något" som i form av jaget tänker, handlar eller manifesterar vilja, intelligens och känsla, varför materien eller "det skapade" för samme upphovsman därmed betraktas som det enda realistiska, så blir däremot det "överfysiska" av de "andligt" inställda forskarna observerat och uppfattat som det enda absolut verkliga, som tillvarons "fasta" punkt. "Den andliga vetenskapen" följer alltså tillvarons generallogik, som går ut på att "ingenting kan skapa sig självt". Den skiljer skarpt mellan "skaparen" och "det skapade".
      För den andligt utvecklade forskaren är "skaparen" alltså ett lika realistiskt faktum som "det skapade". Att denna "skapare" eller detta osynliga "något" är en gammal gubbe med vitt skägg som under benämningen "Vår Herre" sitter på en mäktig tron och styr världen, detta är en uppfattning som av den andligt utvecklade forskaren naturligtvis endast kan accepteras som en "symbol" för ett verkligt faktum. Men som symbol är denna uppfattning – som den utvecklade läsaren nu enligt det ovanstående lätt kan förstå – mycket mer i harmoni med verkligheten än materialistens uppfattning som går ut på att tingen blir till av sig själva. Naturligtvis är det levande "något" bakom naturen och tillvaron inte en gammal gubbe som sitter på en tron av trä eller guld, inte ett väsen som framträder i en bestämd form eller gestalt. Men detta förändrar inte det faktum att genom alla synliga manifestationer avslöjas en vilje-, intelligens- och känslomässig utlösning och att den högsta logiken i tillvaron tvingar oss erkänna att denna utlösning är omöjlig utan anknytning till "ett levande något", eftersom materien, ämnena eller kemikalierna inte kan tänka och handla, inte kan ha intelligens och känsla.


Kommentarer kan sändas till Martinus Institut.
Upplysningar om fel och brister samt tekniska problem kan sändas till webmaster.