Läs och sök i Tredje testamentet
| Innehållsförteckning för Bisättning |
23 KAPITLET Livsmysteriets lösning kan endast nås på en väg som ligger utanför den gudlösa materialistiska forskningen Den hitintills rådande vetenskapliga forskningsmetoden, som i sina slutanalyser resulterar i "lysande materia", vilket alltså vill säga "stjärnhopar", "strålar" och "vågor", håller på att gå in i en fas, där den snart har spelat ut sin roll, emedan dess upphov här har kommit till all fysisk materias yttersta periferi eller gräns. Nya, starkare optiska apparater skall endast ge möjlighet att se ytterligare stjärnhopar eller nebulosor och blir därför helt ur stånd att vidareföra uppenbarandet av själva livets mysterium, eftersom denna materiens lysande stjärnhorisont är den gudomliga korrespondensens sista försvinnande strålar innan den tonar bort och blir lik det stora – intet. Att forska vidare på denna väg låter sig därför inte göra, emedan vi här kommit till vägens absoluta slut eller upphörande. Det vetande som här sparsamt sipprar fram är som en ensam grästuva i en milsvid öken och blir mer och mer lik – intet.Men då livet inte kan existera annat än på basis av upplevelse av nytt vetande, och då det samtidigt enligt sin kosmiska analys är odödligt, blir det uppenbart att det måste finnas en annan väg, på vilken ett orubbligt fortsatt förvärvande av nytt vetande kan äga rum eller komma till utlösning. Denna andra väg går varken genom teleskopet eller mikroskopet, även om man naturligtvis inte kan frånkänna dessa faktorer deras identitet som oumbärliga gudomliga redskap. De har fört vetenskapen fram till det stadium, där den nämnda nya vägen blir den enda nyckeln till det fortsatta uppenbarandet av lösningen på livets gåta eller djupaste hemlighet. |
Kommentarer kan sändas till Martinus Institut.
Upplysningar om fel och brister samt tekniska problem kan sändas till webmaster.
Översikt