Läs och sök i Tredje testamentet
| Innehållsförteckning för Bisättning |
201 KAPITLET Frågor som börjar inställa sig för den andligt utvecklade nutidsmänniskan I vårt "moderna" samhälle, där varje stat ännu har andra stater att konkurrera med, där varje stat ännu är inspunnen i pengarnas spindelnät och där produktionen därför inte så mycket regleras efter konsumtion som efter profit, och där denna profit – som i sin verkliga kosmiska analys är helt utan värde, en illusion – sätts i stället för det enda existerande absoluta värdet i tillvaron, nämligen arbetsförmågan, i detta samhälle blir allt naturligtvis en fråga om pengar, om vad som kan "löna sig". Och många kommer således, vid läsningen av ovanstående rader angående världsstatens bisättning av liken i hermetiskt tillslutna kistor och gemensamma mausoleer, att invända att detta blir alltför dyrbart och oöverkomligt. Men har inte världen sand, sten och cement nog till dessa hallar? – Har den inte material nog till dessa kistor? – Har den inte också ensligt belägna platser, ödemarker eller terränger som alls inte lämpar sig till något annat bruk? – Varför inte utnyttja dessa områden? Varför inte inviga deras stora frid och enslighet till något vackert och högtidligt i mänsklighetens tjänst, till ett stilla vilorum för mänsklighetens utslitna jordiska rester? Varför inte på ett värdigt sätt återlämna till naturen dessa rester av människornas dyrbara redskap, uppbyggda av lånat material? Varför inte återlämna dem helt och fullt och på ett naturligt sätt? Varför inte vara i nivå med sin gudomliga identitet och härkomst och återlämna mikroindividerna, oskadda, beskyddade och befriade, till den värld och de förhållanden som för dem är vägen till livet och ljuset? Varför hålla på primitiva traditioner, sarga och bränna och därmed skapa helvete och lidande för de miljarder levande mikroindivider som i våra kroppar fått sig anvisade universum eller "rum i Faderns hus", individer som i oss skall leva, röra sig och vara till – blott för att det är "modernt" att låta bränna sitt lik? Varför inte vara med om att gå de rätta vägarna och representera likheten med det gudomliga, representera människans skapelse "till Guds avbild"? Detta i synnerhet som det är det enda som är i överensstämmelse med världslogiken, det enda som verkligen är "hygieniskt", och därmed det enda som är sunt, det enda som till slut skapar ett orubbligt ljus, ett absolut lyckligt öde, en absolut ofelbar väg till omgivningens kärlek.Ja! Det är alla dessa frågor som för den kosmiskt utvecklade nutidsmänniskan måste vara av betydelse med hänsyn till de ännu latenta och primitiva samhällsförhållandena. Men i det kommande världsriket – där alla nationer bildar en stat, en administration, med en regering, vars medlemmar alla är från en zon inom en högsta vetenskaplig examenskrets, en regering som består av världens främsta specialister på absolut alla områden och som fått röstmajoritet från all världens människor – där kommer man att gå just den väg som här ovan har antytts. |
Kommentarer kan sändas till Martinus Institut.
Upplysningar om fel och brister samt tekniska problem kan sändas till webmaster.
Översikt