Läs och sök i Tredje testamentet
| Innehållsförteckning för Bisättning |
187 KAPITLET Vad praktiserandet av det minst onda kan leda till Men hit har den jordiska människan ännu inte nått. I hennes tillvaro ingår fortfarande en icke ringa del av den dräpande principen som livsbetingelse. Här måste hon alltså välja det minst "onda".Men detta "onda" blir likväl till en välsignelse, eftersom det ger obehagliga erfarenheter som till sist resulterar i intelligens- och känsloutveckling. Denna utveckling ger i sin tur individen ett förfinat sinnelag och medvetande. Ett förfinat sinnelag och medvetande åter skapar en motsvarande förfinad fysisk kropp, som i mindre grad än den föregående kräver den dräpande principen som livsbetingelse, och på samma sätt i fortsättningen till dess individens naturliga anlag blivit en hundraprocentig uppfyllelse av all kärlek och visdom. Men då är människan inte längre ett fysiskt väsen. Hon är ett överjordiskt väsen. Hon lever i överjordiska tillvaroformer, framträder på kontinenter av andra dimensioner. Hon lever i "himmelska" världar. Dessa väsen kan den jordiska människan därför inte helt ta till förebild. Hon måste tills vidare arbeta på att tillägna sig den sjuttioprocentiga förmågan att efterleva kärlekslagen, såsom den kan praktiseras på jorden, innan hon kan börja lära sig att leva efter den totalt eller till hundra procent. |
Kommentarer kan sändas till Martinus Institut.
Upplysningar om fel och brister samt tekniska problem kan sändas till webmaster.
Översikt