Läs och sök i Tredje testamentet
| Innehållsförteckning för Bisättning |
132 KAPITLET Hur vi kunnat bevisa att motståndet mot blomsterplockning är i intellektuell harmoni med världslogiken Växten är uttryck för liv. Detta liv är till sin natur organiskt och skapar medvetande. Detta skapande av medvetande baseras på känseln, eftersom varje form av sinnesintryck i verkligheten i sista instans kan betecknas som grader av "förnimmande", vilket ju är detsamma som känsel. Växten kan alltså förnimma, och varje förnimmelse som är baserad på rådbråkning, brutalt sönderslitande eller sargande av en organisk kropp måste göra förnimmelsen identisk med obehag för kroppens ägare. Obehaget i sin tur är det obestridliga tillkännagivandet av disharmoni med världsplanen, vars korrekta praktiserande absolut endast kan skapa harmoni. Här har vi alltså kunnat följa den röda tråd som bevisar att blomsterplockningsmotståndarnas inställning är i intellektuell harmoni med själva den gudomliga världsplanen, med själva världslogiken, med själva de eviga skapelsefakta som omöjligt kan kullkastas eller göras overkliga av försvaret för blomsterplockningen, som endast har sin styrka i det förhållandet att så många ägnar sig åt den och att den blivit skick och bruk, men som eljest, utöver att den är baserad på suggestion, saknar varje intellektuell motivering. |
Kommentarer kan sändas till Martinus Institut.
Upplysningar om fel och brister samt tekniska problem kan sändas till webmaster.
Översikt