Läs och sök i Tredje testamentet
| Innehållsförteckning för Bisättning |
122 KAPITLET Vetenskapen – eller väsen som inte längre kan tro och som därför endast kan finna tillfredsställelse i fakta Den jordiska mänskligheten är som nämnt på väg bort från "den gudomliga suggestionen", vilket alltså betyder att den är på väg bort från dogmerna, från gamla antaganden, gamla traditioner, gamla seder och bruk, och befinner sig på väg mot – sanningen, den enda absoluta verkligheten. På denna vandring är naturligtvis inte alla individer inom den jordiska mänskligheten lika långt komna. Somliga är blott på väg mot nya, men i regel bättre, antaganden, mot nya dogmer. De är fortfarande underkastade flocktendensen, törs inte gå ensamma, törs inte gå med minoriteten, törs inte avvika från den gängse meningen eller uppfattningen, d.v.s. den som är flertalets. Andra däremot är vetenskapligt inställda. Deras förmåga att "tro" är i avtagande, vilket i sin tur har gett upphov till en annan tendens, nämligen behovet att "veta". Sådana människor kan inte suggereras till att finna ro i andras uppfattningar, i andras påståenden, oavsett hur stor den majoritet än varit som tidigare accepterat dessa uppfattningar och påståenden. Sådana väsen kan endast finna tillfredsställelse i en uppfattning, vars rent intellektuella analyser blivit till fakta. En uppfattning som ännu endast är en känsloprodukt och alltså helt saknar den intelligensmässiga eller rent vetenskapliga motiveringen är oacceptabel för dem, hur många eller vilka som än företräder den.Dessa väsen är alltså i realiteten självständiga i sitt tänkande och baserar sin uppfattning och sitt tänkande på de mer eller mindre intellektuella facit som de i sitt begär efter vetande till sist söker sig fram till. Sådana människor känner vi till under benämningen "vetenskapsmän" eller forskare. Deras forskningsresultat utgör det vi kallar "vetenskapen". |
Kommentarer kan sändas till Martinus Institut.
Upplysningar om fel och brister samt tekniska problem kan sändas till webmaster.
Översikt