Stjärnsymbolen i menyn


Läs och sök i Tredje testamentet
   Kap:  
(1-204) 
 
Avancerad sökning
Innehållsförteckning för Bisättning   

 

 

101 KAPITLET

Likbränning kan aldrig bli till lag för hela mänskligheten, och jordklotet kan inte gå under genom eld

När det gäller jordklotet som makroindivid för den jordiska människan, så har dess allmänna medvetande för länge sedan passerat den hedniska utvecklingsstandard som likbränningen representerar. Detta återigen betyder att jorden som individ betraktad är – "motståndare till likbränning". Tankeklimatet "motstånd mot likbränning" finns alltså i en helt övervägande omfattning i dess medvetande, och det kan aldrig bli annorlunda. Detta är i sin tur liktydigt med att det tankeklimat, som representeras av det antal individer inom dess område som önskar likbränning, i realiteten blir mindre och mindre. Detta hindrar naturligtvis inte att det ibland kanske ser ut som om det sistnämnda tankeklimatet är i tilltagande. Men vid en närmare analys visar det sig, att det endast är inom vissa lokala kretsar som det kan ha framgång, nämligen där man antingen på grund av ett ännu okänsligt, dött eller primitivt område i medvetandet gentemot mikrovärlden eller endast på grund av bristande eftertanke suggererats att tro på den tilltalande "högre form av hygien" som likbränning skenbart representerar. Utanför dessa lokala kretsar inom mänskligheten kommer likbränningen att stöta på en orubblig mur. Och då den utanför de nämnda kretsarna existerande delen av mänskligheten utgör jordens allmänna medvetande, och dess mottaglighet för vetenskaplig utveckling och andlig forskning befinner sig i starkt tilltagande, kommer ett så ovetenskapligt handlingssätt som likbränning aldrig någonsin att kunna bli en genom lag införd obligatorisk åtgärd för hela mänskligheten. Och det blir bland annat på grund härav uppenbart, att jorden aldrig kan bli föremål för en total upplösning genom eld. Jordens onaturliga undergång som beskrevs i kapitel 91 kan alltså inte bli ett faktum. Jordklotet har hunnit för långt i sin utveckling. Dess utstrålning, dess aura, som just utlöses i kraft av eller är baserad på det tankeklimat som är allmängiltigt, kommer att omöjliggöra varje sammanstötning med en annan himlakropp. Jorden har liksom varje levande väsen ett skydd i sin atmosfär. Och katastrofer genom eld kan endast förekomma partiellt – inte totalt inom hela dess område, och absolut endast i en omfattning som i dess framträdande just svarar mot omfattningen av de medvetandeskikt, vars mikroindivider (människor) är okänsliga när det gäller andra väsens död eller undergång genom eld.


Kommentarer kan sändas till Martinus Institut.
Upplysningar om fel och brister samt tekniska problem kan sändas till webmaster.