Läs och sök i Tredje testamentet
| Innehållsförteckning för Vägen till invigning |
16 KAPITLET
Varför man inte skall döma eller vara intolerant mot andra människor
Men låt mig, innan jag går vidare, dock framhålla att de förut beskrivna individerna, som tillhör antingen "känslo- eller intelligenskategorin, naturligtvis inte får betraktas som "syndabockar', som olyckliga och onyttiga medborgare i samhället.
Tvärtom skulle ett sådant påstående ju vara lika naivt och stå i skärande kontrast mot de eviga lagarna som ett påstående att barn är onödiga i samhället.
Liksom barnstadiet är porten in till de vuxnas zon, så är också de två nämnda kategorierna var för sig uttryck för stadier som tillsammans utgör den oundvikliga porten in till ödmjukhetens sfär, som är allkärlekens stora förgård och från vilken den absolut enda ingången till "templet", "det heliga" och "det allra heligaste" finns.
Liksom barnen är på väg att bli vuxna, så är också dessa kategoriers väsen ofrånkomligt på väg till den stora kunskapen, på väg till "att få se Gud", till upplevelsen av den stora kärleken, helt oberoende av hur mycket de i dag må anses vara intoleranta, maktlystna och fördömande mot andra osv.
Alla sådana tendenser kan av den verkliga eller fullkomliga människan endast uppfattas som barnmanifestationer i det verkliga livet eller yttringar hos individer som ännu "inte vet vad de gör".
Men sådana individer kan dock även visa prov på en ganska betydande kärlek eller sympati på fält som tillhör deras egna medvetna område, såsom familj, anhöriga, vänner och trosfränder samt för ting som de uppfattar som "saliggörande", trots att de alltså kan vara mycket okänsliga och fördömande emot allt som är av främmande natur för dem. Inte heller får man glömma den oerhörda nytta, den ovärderliga uppoffring och kamp, ofta med livet som insats, som en stor del av de nämnda kategoriernas väsen uträttar för mänskligheten i form av materiell vetenskaplig forskning. All nedsättande kritik, intolerans och känsla av överlägsenhet mot dessa kategoriers väsen kan således endast vara uttryck för ett tankeklimat som visar att dess ägare inte heller själv har den ödmjukhet eller vördnad inför allt och alla som skapar talangen för förståelse och upplevelse av det verkliga livet, den eviga sanningen, det rike som icke är av denna världen. |
Kommentarer kan sändas till Martinus Institut.
Upplysningar om fel och brister samt tekniska problem kan sändas till webmaster.
Översikt