Martinus: Mellan två världsepoker, kap 14.

Läs och sök i Tredje testamentet

Kap:
(1-35)

Innehållsförteckning för Mellan två världsepoker

14 KAPITLET

Naturens påverkan och "människans" skapelse.

Den framskridna jordiska människan börjar alltså ana existensen av en högre förnimmelseform är den rent rums- och tidsdimensionella. Men en aning kan inte bli till på annat sätt än genom någon påverkan. En aning är en verkan av en föregående orsak. Denna orsak är här existensen av ett "högpsykiskt" tillvaroplan. När det existerar ett sådant tillvaroplan – och det är allestädes närvarande i universum, kosmos eller det dagliga livet – kan de levande väsendena inte existera utan att vara i beröring med detta plans verkningar. Dessa verkningar är dolda för väsendet, så länge det inte har sinnen, med vilka det kan korrespondera med nämnda plan. Men sinnena kan aldrig någonsin bli till och existera annat än som resultat av påverkningar. Under årtusenden har stormar fått träd och växter att vaja fram och tillbaka i skogarna, liksom under samma årtusenden somrar och vintrar, kyla och hetta, ljus och skugga, dag och natt har inverkat på växt-jagens organismer och där satt sina spår. Tusentals höstar har växtväsendena måst fälla sina löv för att under motsvarande tusentals vårar förnya sina organismer med andra löv. Vi ser här den begynnande reinkarnationsprincipen i dess första dimmiga tillblivelse. Men livet går vidare, och växtjagen utsattes ständigt för påverkan från yttervärlden, som den ännu varken kan höra eller se. Men ser vi inte, hur dessa påverkningar, vilka ofta ser ut som död och undergång, blir till högre former av liv och förnimmande? – Är inte växtvärlden i våra dagar högst olik växtvärlden i forntidsskogarna? – Ser vi inte i dag växter, som kan börja öppna sig för ljuset och värmen och sluta sig för nattens mörker och kyla? – Är inte denna förmåga en begynnande förnimmelse, en begynnande aning om och en motsvarande växelverkan med en för växten okänd yttre värld? – Och vad skall man säga om den köttätande växten? – Är den inte i vissa fall i färd med att genom sina klibbiga safter i sig utveckla den djuriska mag- eller matsmältningsprincipen? – Börjar den inte att just med dessa safter kunna smälta animalisk föda, helt bortsett från att den redan har fått förmåga att utlösa fångsttendenser? – Är icke dessa växters förmåga att öppna och sluta sina blomlika fångstarmar för att därmed fånga insekter ett resultat av tusenårig växelverkan med naturen, och fortsätter inte denna växelverkan ständigt? – Växlar inte somrar och vintrar, kyla och hetta, dag och natt, ljus och skugga ständigt över jorden, över hav och kontinenter, och månne icke denna växelverkan skall bli krönt med framgång och leda växtlivet fram till det djuriska eller animaliska planet? – Månne icke växtväsendet en gång bortom omätliga tidrymder skall nå fram till förmågan att inte bara äta och smälta födan som djuret utan också att se det solljus, de färger och former och höra de rörelser eller energiutlösningar, som det i dag endast kan ana? – Vad är det i dag framträdande djuret eller animaliska väsendet annat än ett sådant framskridet växtväsen, som nu fått förmågan att höra och se, vad det som växtväsen tidigare endast kunnat ana? – Är inte den jordiska människan ett sådant djur i ett så framskridet eller utvecklat tillstånd, att det nu kan börja ana en ännu högre form av förnimmande eller livsupplevelse än den rent fysiska? – Är det inte just så, att en okänd världs verkningar nu klappar på jordmänniskans psyke på samma sätt som den fysiska världens verkningar i dag klappar på växtväsendets psyke? – Är det inte så, att alldeles som den fysiska världens påverkningar skapar sinnen och fullkomnar växtväsendets psyke eller förändrar det till "djur", skall den högre, yttre, psykiska världen, som nu klappar på jordmänniskans psyke eller själ, också förändra detta väsen från dess "djuriska", "lågpsykiska" tillstånd till den verkliga "mänskliga", "högpsykiska" livsform, där hon vaket dagsmedvetet upplever och förnimmer sin höga identitet som tidens och rummets herre och skapare? – Hur skulle människan eljest bli identisk med "Guds avbild"? –

Kommentarer kan sändas till Martinus Institut.
Upplysningar om fel och brister samt tekniska problem kan sändas till webmaster.