Stjärnsymbolen i menyn


Läs och sök i Tredje testamentet
   Kap:  
(1-69) 
 
Avancerad sökning
Innehållsförteckning för Mänskligheten och världsbilden   

 

 
56 KAPITLET
Världsbildens eviga analys A
Hur ser då världsbilden ut för ett invigt väsen som blivit "ett med Fadern" och därför direkt ser livet eller tillvaron från Faderns egen utsiktspunkt, ser det som det verkligen är och inte som det tycks eller anses vara? – Som svar på denna fråga måste jag naturligtvis hänvisa till mitt huvudverk Livets Bok och de med detta verk förbundna övriga böckerna och skrifterna. Här vill jag blott söka utreda några enskilda bärande fasta punkter eller analyser i detta livets eviga panorama.
      Denna för jordmänskligheten nya men i sig själv eviga världsbild, vars upplevelse och kännedom är slutmålet för alla väsens sökande efter frid eller livsmysteriets lösning, som i verkligheten är detsamma som ett sökande efter Gudomen, är inte en världsbild i mått och vikt. Den är inte en världsbild i matematiska storheter, avstånd eller ljusår. Den är inte en världsbild i tid och rum. Den utgör ingenting mer eller mindre än själva "evigheten". Därför måste alla analyser och facit helt gå upp i detta livets stora slutfacit. Analyser som inte går upp i detta facit är falska uttryck för världsbilden, även om de måhända kan vara vetenskapligt korrekta uttryck för timliga ting, vilket vill säga ting som har början och slut. Ett sådant korrekt uttryck för timliga ting kan alltså aldrig vara något tillfredsställande uttryck för världsbilden. Och på detta sätt kan absolut inga timliga detaljer, likgiltigt hur vetenskapligt underbyggda de är och likgiltigt vilken omätlig storlek, volym eller form i tid och rum, de representerar, vara eller ge uttryck för världsbilden. De kan däremot endast utgöra lokala detaljer i denna. Världsbilden kan omöjligt beskrivas genom talfacit, då den inte existerar i sådana facit. Den existerar i sig själv utanför tids- och rumsdimensionen och kan därför omöjligt betecknas genom något som den inte är. Den materialistiska vetenskapen kommer därför i sitt sökande att löpa sig till döds i uträkningar och uppställningar av talfacit som uttryck för världsbilden utan att komma den ett enda steg närmare på denna väg. Den kan endast lösas och uttryckas genom vad den är: ett namnlöst "något" som uppenbarar eller tillkännager sig genom tiden och rummet. Och den första kosmiska eller mest djupgående reaktionen på detta genom det begränsade eller timliga uppenbarade "något" är alltså oändligheten i tid och rum, vilket återigen är detsamma som "evigheten". Evigheten är således världsbildens första analys utanför tids- och rumsdimensionen. Vi vill därför här beteckna denna analys med bokstaven A.


Kommentarer kan sändas till Martinus Institut.
Upplysningar om fel och brister samt tekniska problem kan sändas till webmaster.