Läs och sök i Tredje testamentet
| Innehållsförteckning för Mänskligheten och världsbilden |
46 KAPITLET
Den materialistiska livssynen
Medan den materialistiska vetenskapen nog till en viss grad kan förstå den ena av de nämnda skapelseprocesserna, den som försiggår genom de levande väsendena, som uttryck för medvetande, tanke och vilja, kan den inte erkänna naturens skapelse som en produkt av medvetande eller tanke och viljeföring.
Här tror man att naturens skapelse uteslutande består av de olika materiernas tillfälliga beröring med varandra.
Man tror därför att de härav uppkomna tillfälliga reaktionerna är själva livsmysteriets lösning.
Livet skulle sålunda bara bestå av tillfälliga reaktioner mellan ämnena, alltså ett slags kemi.
Den i ämnena inneboende reaktionsförmågan skulle därför vara själva livets första orsak och därmed livets upphov.
Detta skulle återigen betyda att medan det levande väsendets organism inte alls kan företa sig något när den osynlige härskaren har gått ut ur organismen, så skulle materien eller naturens krafter, helt oberoende av någon osynlig härskare, vara i stånd att, helt utan medvetande eller viljeföring, skapa logiskt, planmässigt eller målmedvetet.
Med andra ord, den absolut döda materien skulle vara lika skicklig i att utföra logisk eller planmässig skapelse som det levande väsendet.
Men hur kan en sådan förklaring på livsmysteriet verkligen uppfattas som vetenskap? –
Och hur kan ett så horribelt avsteg från allt logiskt tankande hålla eljest förnuftiga, intelligenta människor nere i en så dåraktig övertro? –
Det som är totalt omöjligt inom det område, där de med sina sinnen ser klarast eller har livet närmast inpå sig, tror de kan äga rum inom de områden av livet som är dem mest fjärran och där tingen ännu ligger utanför deras fattningsförmåga.
|
Kommentarer kan sändas till Martinus Institut.
Upplysningar om fel och brister samt tekniska problem kan sändas till webmaster.
Översikt