Läs och sök i Tredje testamentet
| Innehållsförteckning för Mänskligheten och världsbilden |
22 KAPITLET
Den vanliga intellektuella människan och livsmysteriets lösning
Vad kan den vanliga, intelligenta forskaren då tillägna sig av kunskaper på det psykiska, själsliga och andliga området? –
Jo, den vanliga intelligenta individen har en utomordentligt stor möjlighet att tillägna sig insikt och förståelse av livet till en sådan grad att odödlighet, öde och morallag till och med kan bli till teoretiskt faktum för honom eller henne, helt oberoende av böcker och religiösa föreställningar såväl som av den moderna vetenskapen.
Att komma fram till livsmysteriets lösning är lika enkelt och lätt i dag genom naturens eget språk som det på sin tid var lätt eller tillgängligt för envar att få frid i sitt sinne genom sakrament och övriga anordningar inom den religiösa kulten.
Världsbilden eller själva livets struktur och det härigenom uppenbarade avslöjandet av livsmysteriet eller sanningen om det levande väsendet är inte en företeelse som endast kan förklaras med hjälp av invecklade, materiellt vetenskapliga formler eller ett uttryckssystem som efter hand blivit så invecklat, att man behöver ett föregående årslångt akademiskt studium för att bli insatt i det och som endast kan utnyttjas av vetenskapsmän.
Världsbilden är heller inte ett sammelsurium, hoplappat av den moderna världslitteraturens spetsfundiga utläggningar av relativitets- och dimensionsteorier och drömhypoteser som blir desto mer invecklade och oförståeliga för den vanliga människan, ju mer hon krampaktigt anstränger sin hjärna med att sätta sig in i dem.
Världsbilden är inte några spetsfundiga beräkningar i den teoretiska fysikens dunkla horisont i mikrokosmos, lika litet som den på något sätt blir mer åskådlig eller tillgänglig genom fjärrseende, konstgjorda, teleskopiska förlängningar av det fysiska ögats synkraft.
Världsstrukturens fundament, "det levande något", "skaparförmågan" och "odödligheten" och därmed Gudomen, är inte något man med möda och besvär endast kan upptäcka långt ute i astronomiska ljusårs fjärran horisonter, tvärtom, varje kosmos har sin totala uppenbarelse av livsmysteriet.
Varför då sätta himmel och jord i rörelse för att finna livsmysteriets lösning i de kosmos som ligger mest fjärran från vårt medvetande eller vår upplevelseförmåga? –
Varför inte söka lösningen i vårt eget kosmos.
Vilket vill säga: mellankosmos, som ju utgöres av oss själva och våra medväsen, och där lösningen är exakt anpassad till våra sinnen och därför förekommer i sin enklaste och för förnimmelsen lättast tillgängliga form?
Att söka livsmysteriets lösning i de två anda kosmos: mikrokosmos och makrokosmos i stället för i mellankosmos är ju som att gå över ån efter vatten.
Det är att resa milsvitt för att leta efter något som man redan går med i handen, bortsett från att det är helt omöjligt att finna livsmysteriets lösning i dessa två andra kosmos, så länge vi inte har funnit det i vårt eget kosmos eller det område i världsalltet som utgör vår egen organism och vårt jag.
Här framträder världsstrukturen eller livsmysteriets lösning i sin allra enklaste eller mest lättåskådliga form, ja, så enkel och klar att den med sina analyser eller i form av andlig vetenskap är lika lättillgänglig för allmänheten som religionen, vars avlösare eller arvtagare den är.
|
Kommentarer kan sändas till Martinus Institut.
Upplysningar om fel och brister samt tekniska problem kan sändas till webmaster.
Översikt