Läs och sök i Tredje testamentet
| Innehållsförteckning för Logik |
69 KAPITLET Där Gudomen uppenbaras som den enda absolut "fasta punkten" i all tillvaro Då alltså den jordiska människan under sin omskapelse från "djur" till "människa" befinner sig på ett stadium, där hennes handlingssätt är "svart magi", vilket betyder att hon befordrar den dräpande principen, inte på grund av tvingande livsnödvändighet, utan av okunnighet, slentrian, begär, hämndgirighet, fåfänga och nöjeslystnad, och då detta väsen i motsvarande grad bara kan betecknas som ett "djävulsväsen", dvs. en enhet som frambringar lidande, är det givet att en grupp av sådana enheter tillsammans endast kan bilda ett lidandesterritorium, vilket alltså är detsamma som "helvete". De jordiska människorna utgör alltså i sitt ofärdiga tillstånd, var och en för sig, de enheter, av vilka "helvetet" är uppbyggt, alldeles som vattenmolekylerna utgör de enheter, varav vattnet eller havet är uppbyggt. Den jordiska mänskligheten har alltså redan i årtusenden utgjort "helvetet" på jordens kontinenter, utgjort en samlad kropp, uppbyggd blott och bart av enheter som frambringar lidande. Men en kropp som är uppbyggd av sådana ödeläggande enheter måste ju till slut bli lemlästad, underminerad, sjuk och lidande, bli full av ofrid, disharmoni, katastrofer och skräck. Och ser vi inte att just detta är fallet med den jordiska mänskligheten? –Jo, "Adam och Evas" passage genom det jordmänskliga tillståndet är en dödsdans genom en mental jätteoceans yttersta bränningar. "Djurrikets" förstärkta traditioner, de stora valplatserna, revolutionerna och inbördeskrigen, affärsvärldens kamouflerade rofferi, plundring och ocker, krigsupprustningarnas utarmning av länderna och den därav följande nedbrytningen av nerver, hälsa och välbefinnande är de jäsande vågor, i vilka "flyktingarna" från "djurriket" skall få uppleva en sista bild av sin forntida "lustgårds" yttersta konsekvenser och få inpräntat ett sista oförglömligt och förstärkt intryck av en kulminerande levnadsarts disharmoni med livets orubbliga lagar. Och det är i dessa överväldigande mentala naturkrafter som den moderna människan, karikerad som "troll" och "djävul", stöter på motstånd. Det är i dessa bloddrypande traditioners hårda, skummande dyningar hon kastats hit och dit, ropar ut sina gudlösa idéer och upptäcker att varje levnadsart, som inte vilar på kunskapen om Skaparens eviga bestämmelse, blir tillintetgjord. Det är här, som den "förlorade sonen" upptäcker sig själv, upptäcker litenheten hos sitt eget inbillade "stora vetande" och upptäcker dess kollision med livets eviga planmässighet. Det är här, som upptäckten av en gudoms oumbärlighet blir levande, blir logisk, blir till vetenskap. Det är här, som denna gudom uppenbaras som den enda absolut "fasta punkten" i all tillvaro. Och genom "kerubernas", de andliga auktoriteternas och de gängse religiösa sekternas fördömande och hot om "evig förtappelse", genom kamraters och vänners ironi, hån och spe, genom bruset från stormande mentala störtsjöar av alla slag, söker sig den drunknandes hemliga SOS-signaler ut i den okända rymden. Och se, bakom varje bränning finns en kust. Bakom denna våldsamma mentala bränning skönjes vidsträckta solljusa stränder. Ett rike som "icke är av denna världen" uppfattar signalerna. Och den drunknande mänskligheten träder in i en ny fas. Här börjar dess första möte med en världsåterlösning. |
Kommentarer kan sändas till Martinus Institut.
Upplysningar om fel och brister samt tekniska problem kan sändas till webmaster.
Översikt