Martinus: Logik, kap 44.

Läs och sök i Tredje testamentet

Kap:
(I,1-95,A)

44 KAPITLET

Äktenskapet undanträngs av en ny mentalitet och degenererar

Den jordiska människan är alltså "Adam och Eva", som manifesterar "syndafallet" genom att äta av "kunskapens träd på gott och ont" och därför är på väg ut från "paradisets lustgård" eller äktenskapets zon. Denna zon utgör inte något fysiskt landområde, utan är ett visst mentalt tillstånd, ett visst utvecklingsstadium, en viss form av lyckoupplevelse i det levande väsendets eviga tillvaro. Då denna lyckoupplevelse existerar som verkningarna av uppfyllelsen av vissa bestämda betingelser eller lagar, måste den stå och falla med denna uppfyllelses manifestation respektive icke-manifestation. Uppfyllelsen resulterar uteslutande i ett enda ting: äktenskap.
      Allt som inte resulterar däri, varje manifestation, varje tanke, varje syfte, som inte manifesteras till äktenskapets förmån, kan endast vara till olägenhet för detta och verkar således underminerande på lyckoupplevelsen eller det mentala tillstånd som heter "paradisets lustgård". Det är därför självklart, att sådana manifestationer, tankar och syften endast kan existera som identiska med "den förbjudna frukten" i denna lustgård, och de blir därigenom detsamma som "ätandet av kunskapens träd på gott och ont".
      Men detta "ätande" kan ju endast existera som upplevelse av kunskap, vilket återigen betyder utveckling av förstånd, intelligens eller visdom, och denna utveckling är alltså detsamma som "syndafallet".
      Vad skall man då säga om våra universitet, skolor och läroanstalter? – De blir ju rent av produktionsanstalter för skapelse av "syndafall". Och dessa institutioners vetenskapsmän eller lärare är alltså väsen, som i särskilt hög grad "ätit av kunskapens träd" och därigenom blivit specialister i att överträda "paradisets lagar". Genom sin livsgärning blir de icke blott själva "lagöverträdare", utan har härigenom även åtagit sig att spela "ormens" roll och "förför" sina unga elever genom att dagligen räcka dem den "förbjudna frukten": ge dem undervisning i ämnen som inte hör samman med äktenskapet, såsom matematik, geologi, astronomi och andra vetenskaper. – Vad har dessa med äktenskapet att göra? –
      Tror man inte att rävparet i sin nakna lya, storkparet i sitt luftiga rede på bondgårdens tak, såväl som eskimåparet i sin torftiga snöhydda i polartrakterna njuter av själva äktenskapsglädjen intill hundra procent utan dessa "förbjudna frukter"? –
      Nu vill man kanske hävda, att vetenskapen dock har satt människorna i stånd att inrama äktenskapet med en modern komfort eller lyx och på så vis bidragit till att göra det lyckligare. – Men är inte detta en stor illusion? – Äkta makar, som fordrar komfort, lyx och rikedom, för att deras äktenskap skall vara lyckligt, är redan äktenskapligt sett degenererade. En äktenskapslycka, som skall stödjas med dessa ting, måste vara mindre än en äktenskapslycka som inte behöver dessa ting.
      I en zon, där de äkta makarnas glädje över att ömsesidigt äga varandra och "känna sig som ett med varandra" är den högsta salighetsförnimmelsen eller livslyckan, gör de gärna avkall på allt annat, blott de kan nå fram till denna upplevelse och hålla den kvar hos sig. Gör de inte detta avkall, betyder det bara, att högsta livslycka för dem inte längre består i denna upplevelse utan tvärtom i de ting, som de inte vill göra avkall på; och de befinner sig då redan ett gott stycke på väg bort från centrum i "paradisets lustgård", i synnerhet som dessa ting endast kan vara identiska med de "förbjudna frukterna".
      Den moderna vetenskapen, de omfattande studierna, den allt genomträngande forskningen, som tillsammans utgör det fundamentala "ätandet av kunskapens träd", spränger in en stor kil i jordmänniskans mentalitet. Vid sidan av det äktenskapliga intresset, som ursprungligen uppfyllde hela mentaliteten, inympas nu genom denna kil ett helt hav av upplysningar och kunskaper. Dessa kan inte existera på sin nya uppehållsort utan att skapa motsvarande nya intressen. Vid sidan av det äktenskapliga intresset växer således dessa nya intressen fram. Det förstnämnda intresset måste alltså dela plats med de sistnämnda. Därigenom blir äktenskapligheten hos ifrågavarande individ inte längre hundraprocentig. De nya intressena fordrar också att bli odlade. Och ju mera de odlas, desto mera degenererar äktenskapet. Detta blir efter hand till en bisak för att slutligen, genom det ena livet efter det andra i individens reinkarnation, helt trängas undan av den nya mentaliteten. Ett nytt "paradis" skymtar. De äkta makarna "Adam och Eva" har där lagt av sin djurhamn. I "stoftet" har "livets ande" blivit "inblåst". Det ovetande väsendet har blivit vetande. Den fullkomliga människan har blivit skapad till "Guds avbild". Och inhöljd i den kunskap och visdom, som är allkärlekens sanna ljusgloria, blickar ett nytt strålande väsen ut över världen.

Kommentarer kan sändas till Martinus Institut.
Upplysningar om fel och brister samt tekniska problem kan sändas till webmaster.