Stjärnsymbolen i menyn


Läs och sök i Tredje testamentet
   Kap:  
(I,1-95,A) 
 
Avancerad sökning
Innehållsförteckning för Logik   

 

 

41 KAPITLET

Det fullkomliga äktenskapets zon

Ett äktenskap grundar sig alltså inte på en vigselattest, utan på att ett väsen "känner sig vara ett" med ett annat väsen. Det finns därför här i världen många väsen som är "gifta", utan att äga någon vigselattest, och många som har vigselattest utan att vara "gifta". För djurens vidkommande kan denna "känsla av att vara ett" med ett annat väsen endast komma till stånd genom naturens egen indelning av väsendena i de två könen: hankön och honkön.
      Genom den speciella beskaffenheten hos de två könens sexualorgan och dessas beroende av varandra för utlösning uppstår genom deras samverkan kulminationen av denna gudomliga känsla. Djurets mentalitet skapas uteslutande genom denna dess organisms särskilda sexuella beskaffenhet. Genom hela dess kropp vibrerar en kraft, som utlöser sig i dess mentalitet i form av ett oemotståndligt begär efter att uppleva och njuta denna "känsla av att vara ett" med ett annat väsen. Och då denna känsla endast kan skapas eller utlösas genom kontakten mellan väsendets egna sexualorgan och sexualorganen hos ett väsen av motsatt kön, måste det nödvändigtvis uppstå ett begär efter att äga ett sådant väsen. Hela individens mentalitet formas av detta begär. Begärets tillfredsställande är en livsbetingelse. Utan detta tillfredsställande är livet inte mycket värt, och individen känner sig nästan som ett överflödigt väsen.
      Dessutom är livet i organismerna så beskaffat, att det fortplantar sig vidare genom denna kontakt mellan sexualorganen, så att alltså nya organismer kan uppstå, varigenom det blir möjligt för de eviga "jagen" bakom organismerna att ständigt dana sig nya kroppar för sin inkarnation.
      Djurrikets samlade organismer är endast avancerade "växtkroppar". De måste ha sol, värme och fuktighet. I en sådan "växtkropp" utgör varje enskild organism ett nytt skott. Och genom sexualverksamheten skapas sålunda möjlighet för dessa nya skotts tillkomst och därmed för "växtkroppens" ständiga vidmakthållande. Vi är alltså alla skott på samma träd, har alla samma stamtavla. Vi är alla släkt med varandra, är kosmiska syskon. Jag nämner detta här, bara för att erkännandet av detta broderskap, såsom vi senare skall få se, är en stor och väsentlig faktor i den rätta förklaringen av kärlekens natur och för uppnåendet av känslan att "vara ett med Fadern".
      Men djurväsendet är helt avskuret från upplevelsen av denna sistnämnda känsla, detta mentala tillstånd, eftersom dess mentalitet, som vi redan nämnt, endast är skapad till att kunna "känna sig som ett" med ett väsen av motsatt kön. Detta väsen av motsatt kön blir därför tills vidare dess högsta livsmoment. Det är föremålet för dess tillbedjan. Det är dess sanna religion och gudsdyrkan. Att äga detta väsen är dess högsta salighetsupplevelse. Och där denna salighet är ömsesidig, existerar det fullkomliga äktenskapet. Där kulminerar uppfyllelsen av det sjätte budet. Där finns det ingen som begår "äktenskapsbrott". Där "överger mannen sin fader och moder och håller sig till sin hustru". Där ser inte någon äkta make "med begärelse på en annans hustru" och där kommer han alltså inte heller att "begå äktenskapsbrott med henne i sitt hjärta".  – Här förekommer inga fosterfördrivningar. Här uppfylls det gudomliga budet: "Var fruktsamma och föröka er". Här är det ingen som begår "äktenskapsbrott" genom "att taga en frånskild till äkta".  – Här ligger inte någon man "hos en annan man, såsom en man ligger hos en kvinna".  – Kort sagt: allt som i Bibeln påbjudits angående äktenskap blir här uppfyllt såsom något självklart, emedan väsendena, till följd av sina organismers byggnad och hela sitt mentala tillstånd, utgör den högsta kulminationen av "hanköns- och honkönsprincipen" och således är skapade till att inte kunna göra annat än uppfylla äktenskapslagen.
      En zon, i vilken väsendenas hela natur, såväl fysiskt som mentalt, endast kan utlösa sig i uppfyllandet av det sjätte budet, är ju det fullkomliga äktenskapets zon. Den är "paradisets lustgård". Här bor "Adam" och "Eva". Att varje dag äga varandra, det är för dessa två väsen liktydigt med Guds närvaro i lustgården.


Kommentarer kan sändas till Martinus Institut.
Upplysningar om fel och brister samt tekniska problem kan sändas till webmaster.