Läs och sök i Tredje testamentet
| Innehållsförteckning för Logik |
40 KAPITLET När auktoriteternas myndighet är grundad på en föråldrad moraluppfattning och äktenskapet är en fråga om ekonomi Eftersom ett sant äktenskap endast kan existera som identiskt med förnimmelsen av att vara "ett med ett väsen av motsatt kön" och denna förnimmelses närvaro är oberoende av vigselattest, kan två väsen mycket väl vara äkta makar utan att ha någon sådan attest, liksom å andra sidan två väsen, som har denna attest men inte känner sig som "ett med varandra", i verkligheten lever tillsammans utan att faktiskt vara gifta. Hur många sådana "overkliga" äktenskap finns det inte i dag – beskyddade av myndigheterna och välsignade av kyrkan? – Finns det inte tusentals? –Ett verkligt äktenskap kan inte fastställas genom ett papper. Ett äktenskap, som enbart grundar sig på en vigselattest, är endast ett skenäktenskap, ett bedrägeri gentemot samhället och även mot de barn som föds i ett sådant äktenskap. Det är en överträdelse av sjätte budet, alltså i själva verket ett "äktenskapsbrott". Att denna form av omoral existerar med myndigheternas och kyrkans välsignelse beror till stor del på dessa myndigheters bristande kunskap om det nuvarande djupaste mentala tillståndet hos det liv, som de är satta att beskydda och vägleda. Auktoriteterna i fråga känner inte till detta livs nuvarande absoluta analys, dess bestämmelse i världsplanen och denna bestämmelses nuvarande symtom eller yttringar. Deras myndighet grundar sig på en föreskrift, ett recept på en moral, som har sin rot eller sitt fotfäste på ett helt annat ställe i själva livet och utvecklingen, än det som den jordiska människan i dag till följd av sin utveckling nödvändigtvis måste representera. Därigenom uppstår en kollision mellan denna moral och den verkliga naturen hos den i sin utveckling långt framskridna människan, i det att iakttagandet av denna moral nödvändigtvis blir till ett hinder för den väsensnatur, som följer med en framskriden utveckling. Och det blir inte bättre av att dessa auktoriteter ännu inte förmått bygga upp världens ekonomiska administration i överensstämmelse med livets lagar, varför väsendenas åtnjutande av jordens samlade ekonomi eller välstånd alltjämt i stor utsträckning är en fråga om styrka, intelligens, hänsynslöshet, brutalitet och maskerat rån, plundring och bedrägeri. Med andra ord: så länge människorna ännu i viss utsträckning delar jordens tillgångar emellan sig på samma sätt som djuren, så att de svaga och sjuka går under i fattigdom och svält, emedan de starka, listiga och hänsynslösa tillskansat sig alltsammans (se f.ö. "Livets Bog", fjärde kapitlet), så drar detta onda också med sig ofullkomligheter på alla andra fält. Och även äktenskapet måste följaktligen bli en fråga om ekonomi. Men i sådana zoner, där två väsens förnimmelse av att vara "ett med varandra" är en fråga om ekonomi, dvs. en fråga om samhällsklass, pengar, anseende, levnadssätt, seder och bruk, där kan denna gudomliga förnimmelse inte längre komma till sin fulla rätt, utan kommer i en helt överväldigande utsträckning att utlösa sig i de omtalade skenäktenskapen eller den kulminerande överträdelsen av det sjätte budet. Och i skydd av en illusorisk moral eller tro samt med de världsliga och kyrkliga myndigheternas bevågenhet fortsätter man att "begå äktenskapsbrott", vilket i detta fall alltså vill säga att vara knuten till en partner, inte genom äktenskaplig kärlek, utan blott genom en vigselattest, samt att ha barn i ett sådant äktenskap. Men en illusorisk uppfattning, moral eller tro kan inte i längden hålla stånd mot naturen. Det sanna och verkliga segrar alltid till slut. Detta gäller även de i människan boende naturliga drifterna, medan de onaturliga självfallet måste gå under, hur mycket de än i dag må uppfattas som moraliska, rättfärdiga eller heliga. Och är det inte därför som vi i dag över hela världen kan bevittna, hur den gängse, gamla moraluppfattningen allt mindre respekteras. I stället florerar skilsmässor, otrohet i äktenskapet, utomäktenskapliga barnfödslar och kort sagt allt som vanligen uppfattas som "överträdelse" av det sjätte budet. Och världen befinner sig, sett från den gamla moralens ståndpunkt, rent av i kulminationen av ett nytt "Sodom och Gomorra", där allting förgås i "synd", "osedlighet" och "perversitet". Men är då världen verkligen så dålig? – Är det inte i grund och botten människornas egen tro på den gamla uppfattningen eller moralen, deras naivitet och okunnighet i fråga om världsplanen, som gör livet så pessimistiskt. Från Guds egen synpunkt, vilket vill säga naturen, ser det ju inte på långt när så uselt ut. Här synes "allt vara mycket gott". Och det är ju för övrigt endast inom den jordiska äktenskapszonen som det här ovan beskrivna tillståndet existerar. Men då det jordiska äktenskapet, såsom vi skall se i det följande, är i färd med att långsamt gå under, vilket betyder att den jordiska människan håller på att växa ifrån denna zon, är det inte så märkvärdigt, att livet där ter sig besynnerligt för den oinvigde. Något som befinner sig i förfall eller degenererar kan aldrig framträda som kulminationen av skönhet. |
Kommentarer kan sändas till Martinus Institut.
Upplysningar om fel och brister samt tekniska problem kan sändas till webmaster.
Översikt