Läs och sök i Tredje testamentet
| Innehållsförteckning för Logik |
36 KAPITLET När uppfyllelsen av sjätte budet degenererar Och vad de jordiska äktenskapen beträffar: är inte dessa en enda stor berättelse om "olycklig kärlek", om mentalt tyranni, om påtvingad genförälskelse osv., även om de naturligtvis också uppvisar några procent lycka? – Men varför har det mesta av detta lyckotillstånd efter hand fått namnet "smekmånad"? – Markerar detta inte, att det inom äktenskapet finns andra "månader" eller perioder, som inte är "smekmånader"? Och tyder inte de många skilsmässorna, äktenskapsprocesserna och svartsjukedramerna på att mänskligheten inte längre har anlag för att uppfylla det sjätte budet: "Du skall icke begå äktenskapsbrott"?Om en man eller kvinna gifter sig tre eller fyra gånger, kan man då inte kalla sådana äktenskap för "serieäktenskap". Och går inte dessa makar, principiellt sett, i och ur äktenskapen som man går på och av en spårvagn? – Detta vittnar inte heller särskilt mycket om några anlag att praktisera moralbudet "För den skull skall en man överge sin fader och sin moder och hålla sig till sin hustru". – Tror någon att sådana personer har anlag för att överge särskilt mycket för ett äktenskaps skull? – Och håller det alltjämt streck att "mannen är kvinnans huvud"? – Är inte förhållandet i våra dagar ofta tvärtom det, att många kvinnor är "männens huvud"? – I dessa moderna äktenskap är det alltså inte längre en livsbetingelse för individerna att ha en och samma äktenskapspartner. En äktenskapspartner utgör i stället i princip endast ett "mål mat" eller en viss bestämd "rätt" i deras samlade tillfredsställande av den sexuella hungern. Detta tillfredsställande kräver efter hand många "rätter", och vederbörande individer är knappt färdiga med en "rätt" förrän de febrilt skyndar att "förtära" eller sikta in sig på nästa "rätt". Och är det inte till och med så, att många personer inte ens kan vara trogna inom ett "serieäktenskap". Inte nog med att de lever i ett permanent ombyte av äktenskapspartner, de kan inte heller undvara erotiska äventyr och upplevelser utanför det pågående äktenskapet. – Tror någon, att dessa personer kan omvändas med orden: "Men jag säger eder: var och en som med begärelse ser på en annans hustru, han har redan begått äktenskapsbrott med henne i sitt hjärta"? Och tror man att Jesus sade dessa ord för att omvända denna kategori män och kvinnor? – Verkar det inte snarare som om denna fundamentala mening eller analys är ett påpekande om hopplösheten i en sådan omvändelse? – Vem beundrar inte skönhet, behag och charm? – Vem älskar, omfamnar och smeker inte ett älskligt väsen i sitt hjärta, även om varje fysisk beröring är förbjuden, "omoralisk" och "syndig"? – Skulle det inte vara abnormt att inte göra så? Tror man att världsåterlösarens hjärta var en isklump? – Har han inte just i sina tankar omfamnat och smekt alla människor? – Tror man inte, att en fysisk beröring med många av de väsen han älskade skulle ha varit honom kärkommen? – Varför tror man annars, att han offrade sitt liv för dem? – Och varifrån skulle han fått den myndighet, med vilken han yttrade till de rasande människor, som ville stena kvinnan som "begått äktenskapsbrott": "Den som är utan synd, han må kasta första stenen", om det inte var ifrån den i hans eget personliga väsen upplevda kunskapen om de sympatiska anlagens mystik? – I annat fall hade han ju endast kunnat få sitt vetande från ett personligt närgånget spionage på enskilda människors privatliv. Och det tror jag inte man vågar beskylla honom för. |
Kommentarer kan sändas till Martinus Institut.
Upplysningar om fel och brister samt tekniska problem kan sändas till webmaster.
Översikt