Stjärnsymbolen i menyn


Läs och sök i Tredje testamentet
   Kap:  
(I,1-95,A) 
 
Avancerad sökning
Innehållsförteckning för Logik   

 

 

16 KAPITLET

"Att vända den vänstra kinden till, när man blir slagen på den högra" – hur detta blir till makt och vetenskap

Den stora frågan blir nu: Kan kärlek verkligen bli till matematisk vetenskap?  – Kan det verkligen i en given situation vara förnuftigt "att vända den vänstra kinden till, när man blir slagen på den högra"? Otaliga företeelser i den dagliga tillvaron tycks tvärtom tala för att det motsatta är faktum. Och härpå måste jag svara, att det är alldeles riktigt att det dagliga livet i mycket stor utsträckning inte synes bekräfta den här framförda världslogiken. Men vad är den dagliga tillvaron här på jorden?  – Och vem är det som befordrar den? –
      Det stora flertalet väsen känner inte till, varken i sitt hjärta eller i sitt förstånd, vad som verkligen är världsplanens logik, vad som verkligen är livets mening. De utgör en samling väsen, som mer eller mindre i munnen på varandra ropar ut sin mening om vad som är moral, vad som är rätt och rimligt. De är en samling väsen, som i förhållande till livets verkliga mening är ofödda själar och som till följd därav handlar i blindo på diktat av primitiva sympatier och antipatier; en samling väsen som gör tillvaron till en orgie av högmod, mord, dråp, plundring och lemlästning. Hur skall en valplats av lemlästade och sårade, en mental krater av dräpande hat och av de olyckligas dödsskrik, kunna övertyga ett väsen, som ännu inte kan överblicka hur den pinande dödsdansen griper omkring sig, att världsplanens logik heter kärlek?  – Hur skall mikroben kunna få ett begrepp om de ljusa färgerna i världsbilden, så länge den inte kan blicka ut över den mörka fläck eller del, som den själv befinner sig i och som är nödvändig för samma världsbilds fullkomliga kolorit och harmoni?  – Måste inte levnadsregeln "envar är sig själv närmast" bli aktuell och populär i en sådan zon av tillvaron, där allt är kamp? –
      Men hur skall då sådana väsens uttalanden kunna vara auktoritativa när det gäller kärlekens eller världslogikens område?  – Måste inte de väsen som lever i dalen stiga upp på höjderna för att få en riktig bild av omgivningarna?  – Är det inte orubbligt logiskt, att den människa som lever i dalen omöjligt kan få en verkligt självupplevd bild av traktens omgivningar utan att stiga upp på traktens högsta punkt? –
      Den jordiska människan lever i en mental dalsänka, vars skugga och snäva horisont inte alls kan ge henne någon fullständig överblick över det stora område hon lever i och som vi kallar "livet". Var och en som vill uppleva den verkliga sanningen måste därför bege sig upp på "höjderna" i livet, varifrån sanningen kan överblickas.
      Dessa höjder är inte så lättillgängliga. Till att börja med är uppstigningen en klättring på nästan lodräta klippbranter. Man river sina händer blodiga. Men så småningom lämnas hatets, egoismens, girighetens, högmodets eller självförgudningens och sensationslystnadens tunga och besvärliga bördor kvar i dalens djupaste och mörkaste skuggområden. När individen blivit befriad från denna barlast börjar de andliga egenskaperna bära honom mot de eviga regionerna. När osjälviskhet, kärlek, intuition och ödmjukhet blivit de allhärskande faktorerna i hans medvetande, kommer han på våglängd med världsalltets logik. Det är genom denna våglängds allhärskande harmoni som tankeförmågan blir fullkomlig, blir till "den helige Ande", blir, som vi senare skall få se, till de vingar som i stolt örnflykt bär det levande väsendet hän över den eviga uppenbarelsen av livet och låter det nå den högsta sfären för livsgåtornas lösning, varifrån det har fri utsikt över mysteriernas, illusionernas, övertrons och misstagens djupa avgrunder, förrädiska fallgropar och branta stup.
      I detta visdomens klara solljus blir livspanoramats mörka skuggsidor fullt belysta, dess detaljer riktigt uppfattade. Och en gudomlig, allt genomträngande logisk världsplan visar sig som verklighet för åskådaren. Här är förnuftets källa, logikens hemort. Här blir livets mening till. Vi befinner oss på Guds egen utsiktspunkt, där "allt är mycket gott". Världsplanens logik är kärlek, skönhet och glädje.


Kommentarer kan sändas till Martinus Institut.
Upplysningar om fel och brister samt tekniska problem kan sändas till webmaster.