Läs och sök i Tredje testamentet
| Se symbol nr 90 i nytt fönster | Innehållsförteckning för Den eviga världsbilden, bok 6 |
Det levande väsendet 1. Nattmedvetandet Symbol nr 90 90.1
Symbolen visar ett enskilt levande väsen.
Det kan vara en människa eller ett djur.
Det översta vita fältet symboliserar dess jag, och det mellersta av de tre fälten symboliserar dess övermedvetande.
Dessa är eviga realiteter som är utanför tid och rum.
Det finns också en tredje princip, som symboliseras med det nedersta fältet.
Denna princip är också en evig realitet, och den går ut på att skapa och därmed befordra en evig förändringsprocess.
Denna eviga förändringsprocess är baserad på hunger och mättnad: den eviga hungern efter en särskild intressesfär, mättnaden på denna, och så hungern efter en ny.
Hunger- och mättnadsprincipen kan illustreras med att man ska äta och bli mätt, för att åter bli hungrig och åter bli mätt.
De sex olikfärgade figurerna uttrycker de principer enligt vilka väsendet manifesterar sig, och enligt vilka dessa kontraster skapas.
Det finns en kropp för var och en av dessa sex principer: en instinktkropp (röd färg), en tyngdkropp (orange färg), en känslokropp (gul färg), en intelligenskropp (grön färg), en intuitionskropp (blå färg) och en minneskropp (indigofärg).
Tyngdkroppen uttrycker den fysiska kroppen, och när den dör, går medvetandet över på känslokroppen. Den runda gula figuren med triangeln i mitten ska symbolisera ett väsen som har dött från det materiella planet. Det är nu medvetet i det andliga området, det psykiska tillståndet, och lever med sitt medvetande överfört på känslokroppen. Det är i det skapades område eller i denna tredje princip som väsendet byter kroppar, byter mentalitet, byter intressesfär och växer från det ena tillståndet till det andra, och upplever det ena tillståndet efter det andra. Vart och ett av dessa tillstånd är timligt, medan organen för deras frambringande är eviga realiteter i övermedvetandet. Därför är det evigt säkrat, evigt garanterat, att väsendet har en organism. Grundenergikropparna kan inte allihop dö på en gång, bara en kropp åt gången kan dö. De andliga kropparna är inte så utsatta som den fysiska kroppen och råkar därför inte så lätt ut för skador. Varje enskild grundenergikropp har sin rot inne i övermedvetandet. Även om en kropp går under, överlever den i form av en talangkärna i övermedvetandet. När talangkärnan således överlever en kropps undergång, kan det senare byggas upp en ny kropp när förutsättningar för detta åter kommer på plats. Reinkarnationen är baserad på denna princip. De sex grundenergikropparna har till ändamål att skapa kontrast, så att väsendet kan gå från den ena kontrasttillvaron till den andra. Den eviga världsbilden, 3:e kursen, 1:a föredraget, 3/11 1955 Symbol nr 90 är identisk med symbol nr 6, Det levande väsendet 1, bortsett från den runda figuren innanför den svarta ringen. I de tre föredragen "Genom döden 1" (12/5 1958), "Genom döden 1" (21/5 1958) och "Efter döden" (6/6 1958) förklarade Martinus symbol nr 90 omedelbart efter att han hade förklarat symbol nr 6. Dessa förklaringar återges i nedanstående st. 90.2, 90.3 och 90.4. |
Kommentarer kan sändas till Martinus Institut.
Upplysningar om fel och brister samt tekniska problem kan sändas till webmaster.
Översikt