Stjärnsymbolen i menyn


Läs och sök i Tredje testamentet
   St:  
(F,I,78-100) 
.  
(1-3,U) 
 
Avancerad sökning
Se symbol nr 87 i nytt fönster Innehållsförteckning för Den eviga världsbilden, bok 6   

 

 
Valda texter
till symbol nr 87
 
Livets Bog, del 7, st. 2421
 
Intoleransen eller den religiösa förbannelse som håller människorna i ett permanent fysiskt och andligt krigstillstånd, varigenom de utövar bestraffningar och avrättningar av mindre utvecklade väsen, som de kallar "förbrytare" 2421. Det är alltså detta, att människorna tillhör högst olika utvecklingssteg och till dessa steg hörande skilda levnadsarter, som gör att alla världens människor omöjligt kan ha samma moraluppfattning och livsinställning. Endast den moraluppfattning och den därav beroende livsinställningen som råder på det utvecklingssteg en människa tillhör, kan vara den grundläggande för denna människa. Därför tror de olika primitiva utvecklingsstegens människor var för sig att deras speciella moraluppfattning och inställning är den enda riktiga och därmed allena saliggörande, medan alla andra, härifrån avvikande moraluppfattningar och inställningar är falska. Detta skapar i sin tur den religiösa förbannelse som vi känner till under namn av "intolerans" och som har varit upphov till religionernas och sekternas inbördes krig och förföljelser. Den är naturligtvis också djupaste orsaken till alla andra krig och världskrig som har rasat och lagt den ena världskulturen efter den andra i ruiner. Av samma orsak är den moderna kulturens fängelser och tukthus fyllda med människor som skall straffas för att de inte kan leva upp till den rådande juridiska moralen och livsinställningen, vilken ju utgör ett normalt uttryck för ett helt annat utvecklingssteg än de fängslade människornas. Hur skulle dessa fängslade människor, vilka betecknas som "förbrytare", kunna acceptera eller förnimma något annat utvecklingsstegs moral och inställning som normal och väsentlig än den moral som är det normala uttrycket för deras eget utvecklingssteg?
 
 
Kosmiska lektioner 3, Odödlighet, kapitel 4.10
 
Världsalltets och därmed de levande väsendenas livskraft är ande, som är detsamma som "elektricitet" 4.10 Den fysiska världen är som nämnts endast en ocean av kombinerade rörelsearter i en mångfald av variationer och framträder för de fysiska sinnena som en motsvarande mångfald av dels olika former av ämnen eller materia, dels skapade ting. Men bortom denna stora rörelseocean existerar det alltså "något", som i form av de levande väsendenas "jag" såväl i mikrokosmiska som i makrokosmiska och mellankosmiska organismer åstadkommer och behärskar rörelserna i denna materieoceans variationer i form av skapade ting och därmed den tids- och rumsdimensionella världen. Vi har sett att "jagen" och rörelseoceanen existerar. Eftersom ingen rörelse kan utlösas utan kraft, kommer vi här till en ny realitet i livsmysteriets lösning. Och vi är därmed i kontakt med något som absolut inte är fysiskt. Kraft kan endast iakttas genom de reaktioner den kan förorsaka de fysiska materierna eller ämnena. Därigenom framträder den som en materia av en annan dimension än den fysiska. Då den alltså endast kan iakttas och fastslås med hjälp av de reaktioner som dess inverkan på fysiska materier skapar, utgör den en "andlig" materia. Denna materia utgör alltså den kraft genom vilken det levande väsendets "jag" kan inverka på de fysiska materierna. Då denna inverkan betyder livsupplevelse för dess upphov, "jaget", varigenom det framträder som ett "levande väsen", har vi här kommit till den kraft som ligger bakom allt skapande, allt framträdande av levande väsen. Denna kraft är alltså de levande väsendenas "livskraft". Då de levande väsendena förekommer i tre dimensioner, nämligen som mellankosmos, till vilket växter, djur och människor hör, och mikrokosmos, till vilket alla celler, molekyler, atomer och elektroner osv. hör, och vidare makrokosmos, till vilket de stora organismerna såsom himlakroppar, solar och vintergator hör, så framträder livskraften i dessa tre dimensioner som mellankosmisk, mikrokosmisk och makrokosmisk. Den makrokosmiska livskraften har den materiella vetenskapen arbetat med i många år utan att veta att den är makrokosmisk livskraft. Denna vetenskap har uppfattat den som en materiell eller fysisk kraft och betecknat den som "elektricitet". Elektricitet är således inte en fysisk utan en andlig kraft. Det är inte så märkligt att mänsklighetens stora visa tidigare har kallat denna kraft för "Guds ande", vilket är den absolut hundraprocentigt riktiga uppfattningen. Men denna beteckning kan materialistiska eller gudlösa människor naturligtvis endast acceptera som övertro. Den kraft som växter, djur och människor har till förfogande och med vilken de kan behärska och styra sina fysiska organismer, sitt sätt att vara och sina livsfunktioner, är alltså mellankosmisk elektricitet eller livskraft. Den är således absolut inte fysisk, eftersom den ju kan genomströmma hjärnan och de fysiska nerverna och därmed normalt utlösas inom de områden där organismens upphov så önskar. All kraft som kan genomströmma fysiska materier är just ande, vilken är närvarande överallt.


Kommentarer kan sändas till Martinus Institut.
Upplysningar om fel och brister samt tekniska problem kan sändas till webmaster.