Stjärnsymbolen i menyn


Läs och sök i Tredje testamentet
   St:  
(F,I,78-100) 
.  
(1-2,U) 
 
Avancerad sökning
Se symbol nr 81 i nytt fönster Innehållsförteckning för Den eviga världsbilden, bok 6   

 

 
Valda texter
till symbol nr 81
 
Den eviga världsbilden, del 3, st. 27.1, symbol nr 27, Jordklotets kosmiska strålglans
 
Jordklotets förvandling 27.1 Som vi redan i tidigare analyser blivit bekanta med, är jordklotet så långt framme i sin utveckling att det som individ eller levande väsen betraktat befinner sig i den stora födelsen. Dess nuvarande utvecklingsstadium är avslutningen på dess framträdande som ofullbordad människoplanet. Dess yttre astronomiska förhållanden är inte längre av någon som helst katastrofal natur. Det är ingen risk att det på något sätt skall kollidera med något annat klot eller på annat sätt utsättas för mörk karma från världsrymden. Det rör sig således framåt mot ljusare astronomiska förhållanden, helt bortsett från den resterande mörka karma som jordmänskligheten ännu har kvar att gå igenom innan den blir fullkomlig. Jordklotet kommer framöver att efter hand bli mer levande och behagligt för mänskligheten. Alla de lägre djurarterna, särskilt rovdjur och andra köttätande djur, är i färd med att dö ut på klotet. Detsamma gäller ormar och de andra giftiga och för en högre mänsklig tillvaro skadliga levande varelserna. Hit hör också de giftiga och sjukdomsalstrande insektsarterna. Alla djungelbuskage och urskogar kommer att försvinna inför människans framträngande till förmån för en högre mänsklig tillvaro. Alla jordens i dag lägsta eller mest primitiva människor – pygméer, bushmän och liknande – är i färd med att utveckla sig fram till civilisation och kultur. Och de kommer därmed efter hand på nivå med det fullkomliga människoriket och blir i sinom tid medborgare i detta tillsammans med alla de andra nu levande ännu ej färdiga människorna på jorden. De mycket ofullkomliga människorna kommer, som vi redan ingående har förklarat, genom det av sin ännu ej färdiga natur förorsakade mörka ödet, att liksom den övriga delen av mänskligheten förvandlas från det djuriska till det mänskliga sättet att vara. Och det är detta, den ofullbordade jordmänsklighetens förvandlingsområde, som vi har symboliserat på föreliggande symbol.
 
[Se symbolförklaringen i Den eviga världsbilden, del 3, symbol nr 27.]
 
 
Livets Bog, del 2, st. 431–434
 
Alla rörelser eller manifestationer i tillvaron är identiska med ett bindande eller frisläppande av "tyngdenergin" med hjälp av "känsloenergin" 431. De animaliska väsendena är alltså uttryck för sådana jag som nått så långt fram i utvecklingen, att de kommit ut ur den direkta eldzonen. De har nått så långt, att de kan behärska elden med "känsloenergin". Hela deras köttsliga organism upprätthålls ju endast i kraft av en viss bestämd jämviktsspänning mellan "tyngd-" och "känsloenergi". Denna spänning kommer till uttryck i det vi kallar väsendets "normaltemperatur". Angående differenserna hos denna "normaltemperatur" måste vi här hänvisa till senare specialanalyser i "Livets Bog". Här skall vi endast nämna att det beror på dessa, att individen kan utnyttja de två motsatta energiarterna för sin dagliga manifestation eller tillvaro. Att individen överhuvud taget kan lyfta sin hand eller flytta sin fot beror uteslutande på viljans inverkan på det nämnda spänningsförhållandet, som därigenom förrycks åt en av sidorna, antingen till "tyngdenergins" eller till "känsloenergins" favör, varigenom den obalans uppstår som vi kallar "rörelse". Denna princip gör sig gällande i varje fysisk situation. Det kan överhuvud taget inte existera någon form av manövrering med den fysiska organismen utan att det skapats en obalans mellan "tyngdenergi" och "känsloenergi". Alla organismfunktioner, kort sagt absolut alla rörelser i universum är liktydiga med obalans mellan dessa två energier.
      Det är givet, att denna manövrering av "tyngdenergin" med hjälp av "känsloenergin" är mycket primitiv i jagens första spiralzoner. Här upprätthålles denna ju endast genom automatfunktionen som fortplantats från en tidigare spiral (mineral- och växttillvaron). Att denna manövrering nödvändigtvis efter hand måste bli alltmer fullkomlig, ja, till slut måste bli ett helt konstverk, detta är också en given sak i betraktande av jagets eviga struktur, dess växande förmåga att i denna sin process med eld och köld ta till hjälp de andra stora grundenergierna eller kraftkällorna: "intelligensen", "intuitionen" och "minnet".
 
Kultiveringen av individens opererande med "tyngd-" och "känsloenergierna" bringar honom i kontakt med Gudomens mentalitet 432. Den lägsta medvetandemässiga upplevelsen av denna manövrering har jaget i djurriket, där dess begynnande behärskning av eller övertag över "tyngdenergin" samt denna energis utnyttjande till explosioner i "den dräpande principens" tjänst mycket ofta på grund av väsendets okunnighet blir vänt mot det självt. Detta sker i form av själviskt uppträdande. I denna zon kommer individen därför också att få uppleva de största formerna av eldens eller "tyngdenergins" okultiverade verkningar. I alla situationer, där väsendet påför "straff" eller lidande eller utövar förföljelse mot andra väsen, kommer verkningarna slutligen att drabba det självt. Ty även här måste energivågorna gå i kretslopp och sluta först vid sin utgångspunkt, det vill säga hos sitt upphov. Men dessa upplevelser ger ju individen erfarenheter, och spiralens övriga grundenergier, det vill säga de intellektuella energierna, kommer mer och mer till användning. Och väsendets behärskning av "tyngdenergin" med hjälp av "känsloenergin" blir här, i samma mån som de nya energierna får insteg i medvetandet, alltmer kultiverad, det vill säga mer och mer i överensstämmelse med världsalltets logik eller den plan som utgör den slutliga gudomliga bestämmelsen med alltet, vilken återigen är detsamma som väsendenas högsta harmoniupplevelse eller kulminationsupplevelse av intellektualitet.
      Denna upplevelse sker, som läsaren redan vet, i spiralens högsta zon, "den gudomliga världen". Även i denna zon finns det "tyngdenergi". Denna är visserligen, som bilden visar, latent, men är dock stark nog att kunna förse väsendet med den nödvändiga dynamiska kraften till de här förekommande manifestationerna. Materierna här är ju till sin natur inte så förtätade eller förstenade som i den fysiska världen, och detta gör att väsendena här kan uppleva största möjliga frigörelse från dessa materier, få största möjliga utrymme eller spelrum för sitt högsta vetande och kunnande och härigenom få uppleva sig själva som varande i kontakt med den mentalitet som till hundra procent är analog med Gudomens.
 
Med hjälp av animalismen skapas åt jaget ett intellektuellt centrum på det fysiska planet. Därefter överförs både dess sexuella och dess intellektuella centrum till "känslokroppen", och väsendet blir en "riktig människa" 433. Med "avkylningen" kommer individen alltså att mer och mer kunna begagna sig av spiralens intellektuella energier. Och detta blir möjligt för individen endast genom skapandet av den animaliska organismen. Utan denna kunde jaget omöjligt föra in intellektualitet på det fysiska planet. Under sin fysiska eldtillvaro har det blott en begynnande automatfunktion på detta plan. Med den animaliska organismen får det alltså dagsmedvetande på det fysiska planet. Den animaliska organismen kommer efter hand att rymma ett ganska omfångsrikt centrum för individens intellektuella förmågor och krafter. Han blir därvid i stånd att utveckla sig inte blott "sexuellt" utan även intellektuellt.
      Medan individen i sol- eller eldstadiet och de efterföljande mineral- eller "avkylningsstadierna" endast har ett "sexuellt" centrum, genom vilket hela hans fysiska framträdande sker i form av automatfunktion, i vilken funktion han alltså måste vara omedveten, så har han i sitt animaliska stadium tillika ett intellektuellt centrum, genom vilket han blir medveten i själva den fysiska tillvaron, i sitt eget liv och framträdande.
      Från sin animaliska tillvaro utvecklar individen så sitt intellektuella centrum vidare, gör det alltmer oavhängigt av animalismen, överför så småningom både sitt sexuella och sitt intellektuella centrum på "känslokroppen", det vill säga den del av den samlade organismen, genom vilken han kan behärska "känsloenergin". Och med överförandet av dagsmedvetandet till denna kropp uppstår det väsenstillstånd som jag här i "Livets Bog" kallar "det riktiga människoriket". Från denna tillvaroform går utvecklingen, som vi redan vet, bort från de animaliska tillstånden och fram mot spiralens högsta, skönaste och mest frigjorda intellektuella tillvaroformer i Guds egen zon, för att därifrån åter gå vidare in i nya gudomliga spiraler eller kretslopp i Gudomens eviga famntag.
 
Animalism, sexualitet och intellektualitet gör sig också gällande i makrokosmos och mikrokosmos 434. Men det är inte bara den jordiska människan som är beskärd en så överjordisk lycka. Den här skildrade processen gör sig gällande i alla zoner eller medvetandesfärer, såväl i makrokosmos och mikrokosmos som i mellankosmos (växt-, djur- och människoorganismer). Ser vi på solsystem och vintergator eller ser vi på atomsystem, så finner vi att samma lagar härskar där. Vi ser kalla och mörka klot, och vi ser lysande och flammande solar. Vad vill det säga?Vill det inte just säga, att dessa energimassor också är indelade i manifestationer, i vilka vi finner sexuella och intellektuella centrum? Och får inte dessa manifestationer därigenom var för sig epitetet "organism"? Och blir de inte just analoga med de animaliska organismerna i mellankosmos?Vi behöver bara se på vårt eget klot. Rymmer det inte i sig en värme som härrör från dess eget centrum eller glödande inre?Och levererar inte denna värme eller solenergi just den dynamiska spänning vid mötet med den yttre "känsloenergin" (världsalltets köld) som fordras för att hålla klotformen med alla dess organiska funktioner eller livsbetingande kretslopp för dess mikroindivider vid liv? – Och blir det inte ett faktum, att detta klot på sitt vis också är animaliskt?Man kan inte komma ifrån, att en hel del av dess organisms materia är kött och blod. Alla de animaliska väsendena är dock något av dess organism. Att detta kalla klot också är uttryck för intellektualitet går heller inte att bortförklara. Dess samlade mänsklighet består dock av ganska långt komna dagsmedvetna väsen och representerar en betydande intelligens. De bildar sålunda en betydande motsättning till de ointellektuella solkrafterna i klotets inre och visar sig för den utvecklade forskaren tydligt vara dess "intellektuella centrum". Jordklotet är alltså i princip fullständigt analogt med en jordisk människa eller något annat levande animaliskt väsen. Det inrymmer alla de större grundprinciper som bildar grundvalen för ett tings framträdande och identitet som "levande väsen". Då jordklotet också är ett led i solsystemets struktur, finner vi, att solsystemet likaledes uppfyller de betingelser som fordras för att man med rätta skall kunna kalla det ett "levande väsen". Det har det glödande centrum som levererar den inre dynamiska spänning i mötet med världsalltets "känsloenergi" eller köld, som fordras för att en organism eller ett system av krafter överhuvud taget skall kunna upprätthållas. Detta är alltså systemets "sexuella centrum". Vidare rymmer solsystemet utom jordklotet flera kalla klot. Med jordklotet i spetsen representerar dessa mer eller mindre systemets animalism och den därigenom existerande betingelsen för dess manifestation av intellektualitet på det fysiska planet. Solsystemet har sålunda i sina kalla klot också ett begynnande "intellektuellt centrum".
      Ser vi nedåt i mikrokosmos, så är samma principer rådande där. Också där finner den framskridne kosmiske forskaren organismlagarna dominerande. Också där står kampen om balansen mellan systemens sexuella och intellektuella centrum. Också där "svävar Guds ande över vattnet". Också där domineras tillvaron av livets allt behärskande impulser: sexualitet och intellektualitet, synliga som den eviga organisation av kraft, genom vilken Guden skapar alla gudasöner till sin "avbild", "till att vara honom lika".


Kommentarer kan sändas till Martinus Institut.
Upplysningar om fel och brister samt tekniska problem kan sändas till webmaster.