Läs och sök i Tredje testamentet
| Se symbol nr 76 i nytt fönster | Innehållsförteckning för Den eviga världsbilden, bok 5 |
Utvalda texter till symbol nr 76Bisättning, kapitel 43 Tänkandet som det främsta fundamentet för blodbildningen och därmed för organismens hälsa Vad är då tänkande, eftersom det spelar en så stor roll i människans tillvaro? – Tänkande är en genom hennes hjärna och nervsystem koncentrerad utlösning av "överfysiska" krafter. Enligt Livets Bog är "överfysiska" krafter återigen detsamma som högre elektriska vågor eller vibrationer. Dessa vågors mottagande och avsändande genom organismen förnims som "tankar". Dessa förnimmelser är i sin tur detsamma som livsupplevelse. När en människa tänker är det alltså liktydigt med att det genom hennes hjärna och nervsystem – som i detta fall kan betraktas som en "radioanläggning" av utomordentligt fin konstruktion – går en ström av elektriska vågor, som i jämförelse med de vanliga radiovågorna är mikroskopiskt små. Medan denna ström inåt upplevs som tanke, som förnimmelse av livet, visar den sig utåt som – "magnetism", som i detta fall återigen är liktydigt med det vi kallar "livskraft". Emedan tankarna alltså är detsamma som fina elektriska vågor som genomströmmar organismen, blir varje tanke identisk med en eller annan form av – "elektrificering" av organismen, vilket i sin tur är detsamma som en "överfysisk" kraftpåfyllning. Denna "elektrificering" eller "kraftpåfyllning" utlöses direkt i blodet. Tänkandet blir därmed det främsta fundamentet för skapande av blodet, och blodets kvalitet måste därför stå och falla med tänkandets natur och kvalitet. Eftersom blodet återigen utgör det bärande fundamentet för själva organismens skapande, vidmakthållande och välbefinnande, blir tänkandet alltså själva livets allra högsta manifestationsfaktor. – Vad en människa tänker, det blir hon. Har hon sjukliga abnorma tankar, kommer hennes organism att bli sjukligt eller abnormt magnetiserad, varvid den i motsvarande grad måste framträda som sjuklig och försvagad, medan den genom ljusa, friska och normala tankar oundvikligen kommer att vara ett uttryck för högsta normala välbefinnande. Livets Bog, del 4, st. 1095 "Tankarna" framträder som instinkt-, tyngd-, känslo-, intelligens-, intuitions- och minnestankar, liksom de levande väsendena framträder som instinkt-, tyngd-, känslo-, intelligens- intuitions- och minnesväsen 1095. Den passage i horisontområdet som varje "upplevelse" måste gå igenom för att bli total eller fullkomlig, det vill säga bli till "kosmisk analys", är precis densamma, om än i mikroform, som varje "levande väsen" måste gå igenom för att nå fullkomligheten. En "upplevelse", alltså en "tanke" eller "föreställning", är således inte fullkomlig innan den representerar spiralkretsloppets fem yttre stadier – instinkt-, tyngd-, känslo-, intelligens- och intuitionsstadierna – för att därefter försvinna i samma spirals sjätte och inre stadium: minnesstadiet. Vi måste därför markera de olika tankearterna efter det stadium de var och en representerar i spiralkretsloppet, eftersom stadiet i fråga ligger till grund just för tankeartens "platsbeteckning" i väsendets förnimmelseområde. Varje enskild tanke måste således på sin färd genom kretsloppet representera samma stadier som "de levande väsendena" i samma kretslopp. "Tankarna" kan därför betecknas som "instinkt-, tyngd-, känslo-, intelligens-, intuitions- och minnestankar", liksom "de levande väsendena" kan betecknas som "instinkt-, tyngd-, känsloväsen" osv. "Tankarna" representerar således utvecklingsstadier precis som "de levande väsendena". Kosmiska lektioner, Onaturlig trötthet, s. 75–76 Tillvarons och nästakärlekens livgivande kraft […] Det är således inte utan orsak som Kristus säger: "Om någon slår dig på högra kinden, så vänd också den andra mot honom" – "Älska era fiender, gör gott mot dem som skymfar er" – "Om han (din broder) ångrar sig, så förlåt honom. Även om han gör orätt mot dig sju gånger om dagen och sju gånger kommer tillbaka och säger: Jag ångrar mig, så skall du förlåta honom." Senare poängterar han för aposteln Petrus att man inte bara ska förlåta sju gånger dagligen, när han säger: "… inte bara sju gånger utan sjuttio gånger sju gånger." Betyder inte detta att man ska förlåta allt och alla? När en människa dagligen kan förlåta upp till sjuttio gånger sju gånger, månne då inte detta täcker allt vad hon över huvud taget kan råka ut för av situationer i vilka hon ska förlåta? Förvisso kan det efter detta dagliga mått av förlåtelse inte finnas mer kvar för henne att förlåta. Allt ska förlåtas. Om dessa ord och begrepp endast vore en ytlig fanatikers fantasifoster, skulle de för länge sedan ha varit borta med vinden. Sådant som inte har sina rötter i verkligheten ska livets stormar med tiden avlägsna. Föreliggande ord och bud har nu trotsat årtusenden, och detta uteslutande i kraft av att de är uttryck för en orubblig sanning, en sanning som nu håller på att bli till levande verklighet genom påvisbara reaktioner i människans fysiska och själsliga struktur och sätt att vara. Med nästakärleken i sitt sinne och sätt att vara försvinner den dödsbringande tankespekulation genom vilken man förkovrar sig i att se "grandet i sin broders öga" utan att någonsin vilja se "bjälken i sitt eget öga". Med avlägsnandet av denna skevhet i sin dagliga livsuppfattning har man funnit alla sjukdomars och mörka ödens medicin nummer ett. Blott genom den går vägen tillbaka till livet. Inför kärlekens strålande solsken måste lidandets domäner ge vika. |
Kommentarer kan sändas till Martinus Institut.
Upplysningar om fel och brister samt tekniska problem kan sändas till webmaster.
Översikt