Stjärnsymbolen i menyn


Läs och sök i Tredje testamentet
   St:  
(F,I,45-77,67A) 
.  
(1,U) 
 
Avancerad sökning
Se symbol nr 67 i nytt fönster Innehållsförteckning för Den eviga världsbilden, bok 5   

 

 
Utvalda texter
till symbol nr 67
 
Den idealiska födan, kapitel 21 och 22
 
Det levande väsendets "egenvibration" och ämnenas "egenvibration"
21. Vi har nu kommit så långt i analysen av materien att vi har fått klart för oss, att den, eller ämnena, är liv eller ett uttryck för levande väsens manifestation. De är var och en uttryck för ett visst slags energi eller vibration. Guld, silver, koppar och järn, eller alla metaller, har således var och en sin särskilda vibration, liksom kött, blod, safter, syror, socker, salt, frukter, rötter, kärnor, blad, stjälkar etc., etc. har var sin. Eftersom människan till följd av sin identitet som "livsenhet" också utgör en partikel i ett "ämne", sammansatt av alla jordiska människor tillsammans, har detta "ämne" naturligtvis också sin särskilda vibrationsart. Denna vibrationsart har vi så nära inpå oss, att vi inte här, som fallet är med vibrationerna från de vanliga ämnena, är fysiskt förhindrade att se detaljerna, utan vi kan till och med se dessa i sina enskildheter. Detaljerna i den vibrationsart som utstrålar från det ämne i vilket människor är livsenheter, är således alla de av det mänskliga medvetandet skapade tingen och traditionerna, såsom hus, broar, fördämningar, maskiner, konstverk, kläder, smycken samt föreningar, sekter, kulturer, moden, seder och bruk etc. Alla dessa realiteter uttrycker olikartade, starka eller svaga vibrationer, som med nödvändighet tillsammans måste representera en bestämd kraftstandard, det vill säga en bestämd måttenhet för energi eller vibration. För en tillräckligt högt liggande form av medvetande, till exempel det som tillhör klot- eller planetväsen, utgör denna måttenhet ett "ämne". För den jordiska människan själv utgör den naturligtvis inte ett "ämne". Hon skall ju lika långt ned i utvecklingsskalan under sig, som hon själv befinner sig under planetväsendenas plats på samma skala, innan hon kan börja betrakta tingen som ämnen. I detta sammanhang kan man lägga märke till, att det "ämne" som utgörs av den samlade jordiska mänsklighetens manifestation, och i vilket människan är "livsenhet", är jordens hjärnsubstans. Världskulturerna med tillhörande religioner, som går fram över klotet, är jordens hjärnfunktion – jordens "tankar". Dessa kulturer är de energimängder genom vilka den formar sin påverkan av sina "medväsen", det vill säga andra planetväsen, andra klot. Men här har vi nått gränsen för den av människan uppnåeliga "kosmiska synen". Vad jorden "meddelar" något av sina medväsen eller en annan planet kan vi inte uppfatta, eftersom förutsättningen härför ju är baserad på den sträcka av utvecklingen som jorden ligger före oss och som vi ännu inte har tillryggalagt. Vi kan just nu bara svagt skymta jordens "meddelande" så mycket, att vi kan konstatera om den är "ond" eller "god". Vi kan således märka om jorden är "ilsken". Världskrig är således "raseriutbrott" hos jordklotet. Men mot vilken planet eller vilket "medväsen" jordklotet riktar sådana energimängder i sina utbrott, detta faller under ett helt annat ämne, och jag skall därför inte här gå in på dessa detaljer.
     Att jag över huvud taget har kommit in på sådana problem är för att visa hur de små väsendena är beroende av de stora och de stora av de små. På samma sätt som jorden under sitt "raseriutbrott" 1914–1918 led oerhört, fick många av sina hjärnceller (människor) dräpta och andra lemlästade, eller kort sagt fick stora delar av sin "hjärnsubstans" (den jordiska mänskligheten) ödelagd eller i oordning, så får också en människa stora delar av sin hjärnsubstans i oordning vid ett raseriutbrott. Här blir likaså många av livsenheterna i hennes hjärna dräpta eller lemlästade. Eftersom hjärnan normalt är sätet för den fysiska livsfunktionen, blir denna funktion med nödvändighet undergrävd i motsvarande grad vid varje raseriutbrott. Detta medför i sin tur disharmonier i själva livsupplevelsen för individen, och kan till och med förgifta blodet. Härigenom ser vi alltså att det fordras ett visst samspel mellan ämnena och den individ som använder ämnet som material för sin manifestation. Detta vill i sin tur säga, mellan ämnets egenvibration och individens egenvibration. Vid ett raseriutbrott kolliderar dessa två vibrationer med varandra och disharmonin uppstår. Ifrågavarande vibrationsarter passar inte ihop.
     Varje levande väsen har således med två huvudformer av vibration att göra: sin egenvibration och ämnets egenvibration. Att skapa och utnyttja sin manifestation baserat på harmonin mellan dessa två vibrationsarter är det högsta målet inom varje tillvaroplan. Att leva med denna harmoni är kulminationen av lycka i var och en av tillvarons sex huvudformer för upplevelse av livet. (Se "Livets Bog".)
     Vi har härmed kommit igenom de svåraste analyserna som är förbundna med den idealiska födan. För en del av läsarna har de möjligen varit lika tråkiga som de kanske har varit svåra. Men för de läsare som har haft energi och intresse att tillräckligt sätta sig in i dessa analyser, och som därmed har fått en riktig uppfattning om problemen, kommer denna uppfattning nu att ge tillgång till en förståelse för underlaget till de efterföljande analyserna av den idealiska födan, i en sådan grad att de framstår som vetenskap eller fakta.
 
Total avsaknad av moralisk insikt i individens förhållande till de myriader av väsen som utgör hans "stoff"
22. Ovanstående analys innebär alltså, att varje levande väsen i kraft av sin manifestation, i kraft av allt vad det frambringar, men i synnerhet i kraft av dess särskilda kroppsstandard, representerar en bestämd, samlad energi eller vibrationsart. På denna vibrationsart beror hela dess livsupplevelse, dess förnimmelse av behag och obehag. Den är väsendets redskap för upprätthållandet av sin identitet och plats i tillvaron som "levande väsen". Detta upprätthållande är alltså baserat på en viss form för övervinnelse av andra energiformer. Om denna övervinnelse, förutom att betyda harmoni och lycka för väsendet självt, också betyder harmoni och lycka för upphovet till dessa andra energier, då blir dess egen upplevelse av livet en kulminerande kontakt med livets lagar. Men om nämnda övervinnelse betyder död och lemlästning för upphovet till dessa andra energier, då blir väsendets egen livsupplevelse på motsvarade sätt identisk med lemlästning, lidande och smärta, eller det vi kallar ett mörkt öde. Individens hela ödesutformning är alltså baserad på denna växelverkan mellan hans egen energi eller vibration och omgivningens vibration eller energiutveckling. Att detta gäller den del av individens omgivning som är att betrakta som hans medmänniskor och andra former av levande väsen i fysiskt synligt format, det är ju allmänt känt och stimuleras genom religioner och tro och bildar således bas för individens moral. Vad som däremot inte är allmänt känt eller omfattat av den jordiska människans moral, men som nu efter hand kommer att göra sig gällande i den nya världskulturens uppfattning om humanitet, är individens växelverkan med den del av hans omgivning som är att betrakta som materia, och av vilken han ju skall använda en del som föda eller näring. Genom analysen av livsenheten har vi nu sett att materiens upphov också är levande väsen, men i mikroskopiskt format. Detta vill alltså i sin tur säga att individen här är ställd inför en härskara av levande väsen, med vilkas energiutveckling han också måste växelverka. Om denna växelverkan, som vi förut nämnt, betyder liv och utveckling, inte endast för individen själv utan också för materieväsendena, då kulminerar hans livsupplevelse i hälsa och det därav framkallade välbefinnandet. Individen blir helt fri från sjukdom. Men om denna växelverkan innebär dråp och lemlästning för materieväsendena, kommer den att utlösa återverkande krafter som medför ohälsa och sjukdom för organismen och därmed en underminering av individens andliga funktioner.


Kommentarer kan sändas till Martinus Institut.
Upplysningar om fel och brister samt tekniska problem kan sändas till webmaster.