Läs och sök i Tredje testamentet
| Se symbol nr 63 i nytt fönster | Innehållsförteckning för Den eviga världsbilden, bok 5 |
Utvalda texter till symbol nr 63Livets Bog, del 2, st. 402 "Salighetsväsendet" ser sina tidigare liv i laster och utsvävningar och dessas verkningar på efterföljande liv 402. En betydande faktor i "salighetsväsendets" upplevelse av "guldkopiorna" är återupplevelsen av dess sexuella liv genom alla spiralens tider. Det ser sig självt tumla om i älskogsrus och kamplust som den fria hjorten i skogen eller som en Don Juan i sexuallivets senare mera upplösta eller degenererade djuriska former. Ja, det ser också sig självt som en "dygdens apostel", levande i askes, försakande såväl berättigade som oberättigade njutningar och strängt iakttagande moraliska begrepp, vilka mera var byggda på hårdnackade egoistiska företeelser och traditioner än på verkligt intellektuellt och allmännyttigt vetande. Det ser också i "guldkopiorna", hur denna ofullkomliga och på total okunnighet och övertro grundade "dygdtillvaro" kastade sin slagskugga på dess efterföljande liv. Också här har talangkärnorna blivit defekta och individen ur stånd att i de efterföljande liven skapa sig den livsviktiga, sunda, välgörande och för sitt stadium normala sexualdriften. Perversiteter, det vill säga sjukliga eller abnorma sexuella begär och dessas tillfredsställelse ända till vanemedvetande, har likaledes gett upphov till efterföljande liv i själsligt och fysiskt elände. […] Livets Bog, del 5, st. 1867 F-människor 1867. Där den moraliska utvecklingen och gudsförhållandet är den sexuella driften i väsendet underlägsna, så att det i högre grad blir denna drift än moralen som behärskar väsendets vilja, uppstår en annan typ av människor, vilka vi här vill kalla "F-människor". Polstrukturen hos denna typ är liksom hos den föregående typen skiftande. Då de varken har något starkt gudsförhållande eller någon moral som ett skyddande bålverk mot sin överdimensionerade, vilsegångna sexuella viljeföring, befinner de sig helt i sina sexuella drifters våld. Således är de utsatta för alla möjliga slags urspårningar från den normala raka utvecklingslinjen eller vägen. Hos dessa väsen är äktenskapet inte längre något bärande livsfundament. Någon särskild lust att skapa hem och familj finns inte hos dem. Hos väsen av detta slag är det särskilt vanligt att förlovningar blir brutna. Då de i någon mån också håller på att bli medvetna i sin motsatta pol, drivs de ofta ut i prostitution med sitt eget kön. Detta obskyra levnadssätt ökar dessa väsens tendens att känna motvilja mot normalt och sunt arbete. Vi möter därför många av dessa väsen bland de "kroniskt arbetslösa", ständiga dagdrivare, som i synnerhet uppehåller sig kring storstädernas bekvämlighetsinrättningar för att där söka sexuella "kunder" eller finna jordmån för allsköns skumraskaffärer och bedrägerier, varigenom de söker en sorts ersättning för den ekonomi som de inte vill sköta genom ärligt eller moraliskt, sunt arbete. Hos somliga människor i denna grupp utvecklas på grund av deras poltillstånd en livlig fantasiverksamhet. Men då denna inte är underställd någon överlägsen moralisk och intellektuell styrning, blir dessa "F-människor" inte som "E-människorna" några genier, virtuoser eller framstående ledare, utan i stället psykopater och väsen som i alltför hög grad uppfattar sig och framhåller sig själva som hjältar i alla situationer. De berättar långa uppdiktade fantasihistorier, i vilka de är suveräna hjältar. De fuskar mycket med konst. Ja, somliga vill till varje pris vara konstnärer, även om de varken har talang eller råd därtill. Det är inte så mycket själva konsten som deras håg står till, som detta att i folks ögon bli betraktade som konstnärer. Därför ser vi dem ibland utveckla stor energi för att skapa ett yttre kamouflage som kan bibringa deras medmänniskor uppfattningen att de är stora konstnärer. Man ser dem uppträda med en iögonfallande målarutrustning, stor konstnärshatt, helskägg och hela den övriga maskeradutstyrseln, varigenom de särskilt tror sig kunna skapa bilden av det stora geniet. Det är bara den skillnaden att de verkliga genierna i regel är tämligen alldagliga till sitt yttre. Ja, dessa är ofta så upptagna av sin konst, att de mer eller mindre försummar sitt yttre och inte lägger så stor vikt vid sitt utseende. De har för länge sedan vuxit förbi folks meningar och är helt oberörda av om man anser dem som konstnärer eller klåpare. Endast i denna suveränitet kan det verkliga geniet trivas och utveckla sig. Men för dem som önskar bli beundrade och hedrade för en genialitet som de inte i ringaste mån äger, är det yttre kamouflaget ju synnerligen nödvändigt. Och detta kamouflage har alltså uppstått kring en manifestation av talanglöshet. Väsendena i fråga kommer därför tills vidare inte upp på konstens högsta tinnar. De blir i bästa fall blott klåpare i allt vad de företar sig. Då de inte kan leva på att vara klåpare och då de samtidigt anser sig äga alltför stor talang för att behöva leva som vanliga arbetare, hamnar de också i "F-gruppens" ekonomiska trassligheter och i dess miljö av obskyra självbevarelsedrifter och levnadsvägar. Detta återigen för slutligen med sig att dessa väsen råkar ut för livsleda och därför i värsta fall måste stimulera sig med alkohol. De blir drinkare, alkoholister eller slavar under andra livsförödande produkter och slutar som rena människovrak. I kommande liv skall dessa väsen framträda som mer eller mindre utvecklingsstörda, som särlingar, som efterblivna i skolan, som fysiskt svaga, allt efter arten av deras urspårningar. Under hela detta brokiga panorama av mentala och fysiska yttringar döljer sig alltså väsendets poltillstånd som den djupaste och verkliga orsaken. Dessa väsen har alla mer eller mindre förlorat den inspiration och livslust och den därav följande stimulans till att bilda äktenskap, hem och familj, som upprätthåller den så kallade "normala" mannens och kvinnans arbetslust, sunda förnuft och ordinära levnadssätt. Och då de i fråga om moral och gudsförhållande ännu är nästan döda väsen, kan de inte heller här få någon inspiration eller särskild arbetslust utöver sin tendens att spela hjältar. De sjunker då ned i sina psykopatiska illusioners missräkningar, förnedring och ekonomiska misär, som i sin tur i värsta fall utmynnar i livsleda och självmord i det här livet samt en tillvaro i nästa liv, som alltså betyder utvecklingsstörning eller annat abnormt tillstånd. Livets Bog, del 5, st. 1857 och 1858 När ett normalt barn blir förfört 1857. Om ett sexuellt sett normalt barn således blir förfört till medverkan i ett sexuellt förhållande med ett väsen av sitt eget kön, så införs i dess medvetande ett tankeobjekt som skapar en utomordentligt stor aktivitet. Barnet spekulerar mer och mer över detta nyvaknade sexuella umgänge. Och denna överdrivna tankeaktivitet återigen kan bli av en så ihållande och djupgående natur att det tillfälligt uppstår en förbindelse mellan barnets vakna dagsmedvetande och dess motsatta pols struktur, som ju är sätet för det förförda barnets ännu dolda och omedvetna motsatta kön och tendens. Men genom den förstärkta tankeaktiviteten med bilden eller minnet av den onaturliga sexuella utlösningen, vilken i lyckligaste fall trots allt var en njutning, skapas hos barnet ett växande begär efter en upprepning. Då barnet i sin omogna ålder står i närmare intim kontakt med kamraterna av det egna könet än med väsen av motsatt kön, blir vägen inte lång från minnesbilden av den onaturliga sexuella njutningen till skapandet av en ny bild som ett uttryck för begäret efter en upprepning av den onaturliga sexuella akten, men nu med någon kamrat av det egna könet som barnet redan i förväg beundrar och känner särskild sympati eller vänskap för. Begäret får ständigt näring. Och förr eller senare skall det nog lyckas barnet att uppnå det onaturliga sexuella umgänget. Och därmed har alltså barnets naturliga inställning till det motsatta könet trängts i bakgrunden, blivit överskuggat och hämmat av den onaturliga inställningen, på samma sätt som en nyttoväxt kan överskuggas och hämmas i sin utveckling av ett ogräs. Och utan att barnet självt tänker på det, är det därmed redan inne i en alltför stark sexuell aktivitet, vilken naturligtvis som alla andra abnorma företeelser kolliderar med de naturliga eller normala förhållandena och därigenom skapar större eller mindre lidandeprocesser för sitt upphov. Det sexuellt minderåriga är heligt och oantastligt 1858. Detta överdimensionerade område för den motsatta polen och det därigenom hämmade eller tillbakaträngda området för den naturliga polen hos det förförda väsendet kommer alltså efter hand att i något för hög grad omdana den fysiska kroppen till den överdimensionerade motsatta polens förmån. Den ursprungligen manliga kroppen får därigenom en motsvarande för starkt feminin prägel, liksom den ursprungligen kvinnliga kroppen får en motsvarande för starkt maskulin prägel. Dessa väsen blir därvid till en viss grad hjälplöst blottade inför den på detta område totalt oförstående allmänheten. Deras kroppsform, deras sätt att röra sig och deras röstläge blir präglade av den motsatta polen, något som inte går att dölja. Och i värsta fall mäktar de inte bekämpa sin tendens att bli förälskade i väsen av sitt egen kön, samtidigt som de visar en alltför stor likgiltighet och ignorering av det motsatta könet. Det finns sålunda många anledningar till att dessa väsen efter hand råkar i ogunst hos allmänheten. Dennas oförstånd, förargelse, vrede, förföljelse, förtal, spott och spe har då också i förening med vederbörandes egna inre bekymmer, olycklig kärlek, resignation, mindervärdeskomplex, livsleda och självmordstankar, stundom blivit den förhärskande atmosfären i dessa olyckliga väsens öde. Här ser vi sålunda, hur livet självt genom dessa våra analyser uppmanar människan att betrakta det sexuellt omogna eller minderåriga som något heligt och oantastligt. Den sexuella principen eller den högsta elden är skapelsens ratt. Med hjälp av denna ratt styrs allt i universum. En felaktig vridning av ratten blir till en urspårning i skapelsen. En total sexuell förförelse av en minderårig är detsamma som sådden av ett frö, vilket kan växa och bli till ett stort lidandets träd, vars stam och grenar breder ut sig genom och över flera inkarnationer eller jordeliv för de väsen det rör sig om. |
Kommentarer kan sändas till Martinus Institut.
Upplysningar om fel och brister samt tekniska problem kan sändas till webmaster.
Översikt