Läs och sök i Tredje testamentet
|
Se symbol nr 22 i nytt fönster Se symbol nr 22A i nytt fönster |
Innehållsförteckning för Den eviga världsbilden, bok 2 |
Den eviga kosmiska organiska förbindelsen mellan Gud och Gudason 2 Symbol nr 22 22.1 Den färdiga människan som Guds avbild, honom likDet är inte svårt att se att ett väsen med ett så levande kosmiskt dagsmedvetande som det Kristus uppenbarade genom sitt vetande och uppträdande är en färdig människa som Guds avbild, honom lik. Han var ett med Gud, ett med vägen, sanningen och livet. Och på korset, mitt i kulminationen av sitt lidande, visade han att han kunde älska sina fiender. Han bad till Gud om syndaförlåtelse för de människor som korsfäste honom. Han nändes inte att de skulle straffas. Han såg att de i absolut mening inte visste vad de gjorde. Men hur kan ett väsen vara så långt före den jordiska människan i utveckling? – Det kan det på grund av att jordklotet inte är den enda planet i världsalltet där Gud skapar människor till sin avbild, till att vara honom lika. På en del av dessa andra planeter i världsrymden har människorna inte nått så långt i utveckling som jordens människor, medan det finns andra planeter där människorna är på samma steg och åter andra där människorna har nått mycket längre i utveckling än de jordiska människorna, liksom det naturligtvis finns planeter där människorna för länge sedan har blivit helt fullkomliga, har blivit människor som Guds avbild, honom lika. Är det inte just ett rike bestående av sådana färdiga eller helt fullkomliga människor som Guds avbild som utgör himmelriket? – Och är det inte ett sådant rike som Kristus syftar på där han säger: "Mitt rike är icke av denna världen"? – Om det inte var ett rike med denna höga kosmiska medvetandesfär, som Kristus var begåvad med, vad skulle det då vara för ett rike som han kunde beteckna som sitt rike? |
Kommentarer kan sändas till Martinus Institut.
Upplysningar om fel och brister samt tekniska problem kan sändas till webmaster.
Översikt