Läs och sök i Tredje testamentet
DET EVIGA LIVET
KAPITEL 15
Guds rike eller livets äventyr
| Varför väsendena måste genomgå upplevelsen av mörkret eller lidandena | 1939. På vår resa genom den eviga världsbilden har vi i tidigare delar av denna bok huvudsakligen tillryggalagt spiralkretsloppets vinterzon eller mörkersfär. Vi har sett att sorgen och lidandet eller det kroppsliga och själsliga mörker som det levande väsendet i denna sfär måste genomgå, i verkligheten inte är något ont, inte är något djävulskt påfund, uppfunnet av ett sataniskt väsen. Vi har nu förstått att livsupplevelsen, av vilket slag den än är, uteslutande existerar i kraft av kontrastprincipen. För att en upplevelse ska kunna äga rum, måste föremålet för upplevelsen vara något som avviker från allt annat i dess omgivning. Det är denna avvikelse som markerar det upplevda föremålet. Där detta inte står i något kontrastförhållande till omgivningen, kan det inte upplevas. Där finns det ingenting som markerar dess existens. För att kunna uppleva detaljerna, till exempel ett vitt sinnesobjekt, måste dessa detaljer markeras av något som inte är vitt. Och ju mindre vita dessa är, desto mer synliga blir detaljerna i objektet. När ett välbefinnande ska markeras, kan detta likaså endast ske genom att välbefinnandet markeras med sin motsats, alltså med något som inte är välbefinnande. Och ju större motsatser man har upplevt till detta välbefinnande, desto större blir förnimmelsen av välbefinnandet. Och det är just av detta som den så kallade "lyckan" beror. När en människa verkligen känner sig lycklig, sker det alltså enbart tack vare att hon tidigare har haft en motsvarande upplevelse av kontrasten eller motsatsen till denna sin nuvarande lycka. |
Kommentarer kan sändas till Martinus Institut.
Upplysningar om fel och brister samt tekniska problem kan sändas till webmaster.
Översikt