Stjärnsymbolen i menyn


Läs och sök i Tredje testamentet
   St:  
(639-1052) 
 
Avancerad sökning
   

 

Livssubstans nr 21 – "Dubbelkön" eller "den fullkomliga människan"  942. Men dessa två stora talangkärnors eller polers verkningar kulminerar inte alltid i "hankön" eller "honkön", utan visar sig ibland kulminera som "dubbelkön", vilket innebär att kulminera i ett harmoniskt, jämnt fördelat uttryck. I en sådan kulmination framträder väsendet alltså inte som ett "speciellt hanväsen" eller ett "speciellt honväsen". I stället visar det sig här som ett väsen, där det feminina och det maskulina såväl fysiskt som själsligt har mist sina skarpa, robusta konturer till förmån för teckningen av ett helt nytt väsen. Detta nya väsen skiljer sig från "hanväsendet" och "honväsendet" genom att det har "dubbelhorisont". Medan "hanväsendet" huvudsakligen bara förnimmer "maskulint" och "honväsendet" bara förnimmer "feminint", och vart och ett av dem därför måste leva inom sin medvetandesfär eller horisont, förnimmer det fullkomliga "dubbelkönsväsendet" både maskulint och feminint och får därigenom möjlighet att uppleva livet i båda dessa stora kontrastsfärer.
      Det är denna upplevelse av livet som kan avslöja dess mysterium och göra individen till ett med "Fadern", ett med "vägen, sanningen och livet". Och det är detta mentala tillstånd som ligger till grund för det faktum att man i "himmelriket" inte "ingår äktenskap", liksom det är samma horisontutvidgning hos individen som utgör den så kallade "heliga anden" eller "kosmiskt medvetande". Det är detta medvetandetillstånd som låter den kärleksfyllda och livgivande "människan" uppstå på det dräpande och mördande "djurets" undergång och ruiner. Livet utgör således även ett tredje kön. Detta kön betecknar vi här som "livssubstans nr 21".


Kommentarer kan sändas till Martinus Institut.
Upplysningar om fel och brister samt tekniska problem kan sändas till webmaster.