Läs och sök i Tredje testamentet
| Innehållsförteckning för Den idealiska födan |
KAPITEL 27
"Den idealiska födan" för nutidsmänniskan
Jag har härmed antytt utvecklingens gång mot "den rätta människofödan".
Eftersom den jordiska människan i sin utveckling ännu inte hunnit så långt att hon utgör en riktig eller färdig människa, utan till viss grad ännu tillhör den dräpande principens zon, så kan "den rätta människofödan" alltså ännu inte helt sägas vara "den idealiska födan" för henne.
Detta innebär alltså, att hennes organism ännu inte är så långt framskriden i utvecklingen att den är helt anpassad till det rena fruktköttet.
Medan vibrationerna i denna organism i realiteten är för svaga för att bearbeta den animaliska födan, är de ännu för starka för att uteslutande kunna behandla enbart fruktköttet.
Den idealiska födan för nutidsmänniskan blir därför, förutom en viss mängd fruktkött, ett mellanting mellan det animaliska köttet och fruktköttet.
Det gäller därför här att man inte kommer på den idén, att detta väsen uteslutande kan leva på fruktkött.
Den jordiska människans nuvarande organism är ännu, även om den i verkligheten har vuxit ifrån den animaliska köttnäringen, likväl till följd av vanans makt till en viss grad utrustad att inrymma upplösningsprocessen och passagen av likresterna.
Hela hennes matsmältningssystem, hennes mag- och tarmorgan, är ännu baserat på transporten av en viss mängd avfall, och endast en absolut naturlig utveckling, det vill säga en genom århundraden långsam tillvänjning, kan förändra människornas matsmältningsorgan så att de blir hundraprocentigt anpassade till rent fruktkött.
En plötslig övergång till att helt leva på fruktkött innebär ett övergrepp, ett brott mot naturens lagar av en sådan omfattning, att följderna därav gränsar till organismens undergång.
En sådan förfinad föda hör "den riktiga människan" eller den färdiga gudamänniskan till, på samma sätt som allkärleken är detta väsens medfödda huvudegenskap.
Den jordiska människan måste alltså, till följd av sin organisms natur, fortfarande äta oren föda eller utvinna sina näringslivsenheter genom en dråp- och likupplösningsprocess.
Men detta förändrar naturligtvis inte det faktum att hennes utveckling för med sig, att hon i allt större utsträckning måste söka sin näring bland sådana produkter där denna ohyggliga process blir allt mindre nödvändig, och att hon således på näringens område också är på väg mot sitt tillfälliga mål och högsta ideal: "den fulländade gudamänniskan."
|
Kommentarer kan sändas till Martinus Institut.
Upplysningar om fel och brister samt tekniska problem kan sändas till webmaster.
Översikt