Läs och sök i Tredje testamentet
| Innehållsförteckning för Den idealiska födan |
KAPITEL 13
"Livsenheter"
Hela världsalltet, allt vad som kan förnimmas eller iakttas, är enligt den högsta ockulta analysen levande.
Men allt liv har två sidor, nämligen "materiesidan" och "livssidan".
När vi således betraktar något som vi kallar "materia", är det i verkligheten något "levande" vi ser från "materiesidan".
När vi däremot ser något som vi kallar "levande", är det i själva verket "materien" vi ser från "livssidan".
Materia och liv blir således identiska, men kan alltså upplevas genom två principiellt olika former av förnimmelse.
Eftersom förmågan att förnimma livet från "materiesidan" är den mest primitiva formen av förnimmelse, förekommer den också allmänt bland levande väsen på de primitiva utvecklingsstadierna. Förmågan att förnimma materien från "livssidan" blir däremot fundamental först på de högre utvecklingsstegen, när väsendena har gått igenom den i Livets Bog omtalade "stora födelsen". För väsen som inte fundamentalt kan förnimma livet från "livssidan", utan endast från "materiesidan", kommer allt liv att framstå som "ämne" eller "materia". Denna materia är i sin tur identisk med energi, kraft, rörelse eller vibration. Vibrationerna representerar vidare en oändlig värld av variationer, som tonar fram för våra sinnen som färger, ljud, strålar, kroppar – kort sagt som allt det vi känner till under begreppet "skapade ting". Då allt som går att förnimma från "materiesidan" är rörelse eller vibration, kommer inget härifrån att synas vara evigt, utan enbart föränderligt. Allt är därför här timligt. Förnimmer man däremot från "livssidan", blir allt till liv eller "levande väsen". Eftersom man härifrån inte förnimmer materien, framträder dessa "levande väsen" inte i former eller kroppar och kan inte uppvisa någon föränderlighet. De levande väsendena visar sig därför här som eviga realiteter, vilket innebär att de aldrig någonsin har haft en början och aldrig någonsin kan komma att upphöra att existera. Då dessa eviga realiteter utgör de punkter varifrån all vibration eller rörelse utgår, blir de de enda absoluta "fasta punkterna" i tillvaron. Dessa eviga "fasta punkter" utgör grundvalen för allt som kan förnimmas från "materiesidan". De utgör upphovet till all skapelse. De utgör den evigt levande kärnan i varje organism, vilket betingar att den får identiteten: levande väsen. Det är en sådan väsenskärna vi genom Livets Bog lärt känna som "jaget". För den ockulta synen blir dessa "jag" eller "fasta punkter" således den allra högsta och sista direkta analysen av allt som kan förnimmas. Då de utgör själva livet eller "det levande" i alltet, kan vi kalla dessa punkter för "livsenheter". Dessa "livsenheter" kan alltså genom primitiv förnimmelse endast uppfattas som "materia", men genom det högsta förnimmandet blir denna "materia" synlig som "livsenheter". En "livsenhet" utgör alltså det levande väsendet sett från "livssidan". De "livsenheter" som man har den största kännedomen om på jorden, är naturligtvis de som utgör de jordiska människorna eller de till vilka individerna själva hör. Därnäst kommer djuren, sedan växterna och efter dem mineralerna. Medan det primitiva eller jordiska förnimmandet i någon mån indirekt utlöser föreställningen om människor, djur och växter som "levande väsen" – eller som de här blivit betecknade: "livsenheter" – är det betydligt svårare att genom denna förnimmelse kunna uppleva mineralerna som ett uttryck för "levande väsen" eller "livsenheter". De uppfattas i stället mer som materia, vibration eller rörelse. Men efter hand som människan når fram till förnimmandet genom "det kosmiska medvetandet" eller "den heliga anden", blir mineralerna eller den nämnda materien också ett alltmer synligt uttryck för "livsenheter". Och det är med utgångspunkt från denna syn, vilken således låter allt i tillvaron framträda som "livsenheter", som man kan bevisa att det inte är de animaliska, utan de vegetariska produkterna, som utgör den naturliga födan för människan, liksom det också är utifrån samma upplevelse som man kan påvisa att likbränning är skriande emot naturens lagar, vilket jag har visat i en annan bok. |
Kommentarer kan sändas till Martinus Institut.
Upplysningar om fel och brister samt tekniska problem kan sändas till webmaster.
Översikt