Läs och sök i Tredje testamentet
| Innehållsförteckning för Vad är sanning? |
7 KAPITLET
Kungavärdigheten är degenererad
Men det var inte livets mening, att folket eller flocken skulle förbli en ovetande, primitiv och hjälplös hop, som endast kunde forma sitt liv och sin existens på order eller diktat från en suverän härskare, även om denne helt visst var ett av Gud i livet och sanningen invigt väsen.
Denna Gudomens "konungsliga" ledning av mänskligheten hade också för avsikt att i förbindelse med livets eget språk (ljusa och mörka erfarenheter) låta mänskligheten växa i ande och kultur, så att en gång var och en av dess individer själv med tiden skulle kunna nå "kungavärdigheten", bli en inkarnation av sanningen och därmed liksom "konungen" bli suverän i intellektualitet och skapande, bli ett "invigt väsen".
Och i samma grad, som denna utveckling och detta växande hos folket tilltog, i samma grad ställdes det mindre och mindre fordringar på konungen.
I samma grad som detta blev fallet, blev det inte längre nödvändigt att låta kungasymbolerna eller regalierna bäras av invigda väsen.
Vi ser då också, som redan nämnt, hur efter hand vanliga oinvigda, ja, ibland till och med primitiva väsen kom att uppträda bakom kungamanteln, kronan och spiran.
Konungen kom helt bort från det, som var hans ursprungliga mission, nämligen detta att vara "vägen, sanningen och livet".
Kungen av i dag är i lyckligaste fall nu endast en symbol för sanningen.
Han är inte själv ett väsen som har kosmiskt medvetande eller äger sanningen genom självupplevelse.
Han står under kyrkan, är underställd statens religion.
Han är underställd en av de ännu, kosmiskt sett, regerande verkliga "konungarna": Kristus, Buddha eller Muhammed.
Han är i dag endast en kosmisk "undersåte" liksom varje enskild individ av hans eget folk.
Han utgör inte någon "Kristus", "Buddha" eller "Muhammed", han är inte profet, han är inte världsåterlösare.
Medan folket under den "invigde konungen" både kroppsligt och själsligt totalt leddes av honom, i det han ombesörjde allt nödvändigt tänkande och tillrättaläggande av allt som rörde dess rent sociala liv, dess dagliga välfärd och förnödenheter, gjorde åtskillnad mellan rätt och orätt, var dess beskyddare, var dess högsta synliggörande av Gud och i gengäld blev tillbedd och älskad av sitt folk, är kungens ställning i dag helt annorlunda. Folket är inte mera underställt kungens vilja, men däremot är kungen underställd folkets vilja. Medan den "invigde konungen" på sätt och vis bestämde folkets öde, bestämmer folket av i dag kungens öde. |
Kommentarer kan sändas till Martinus Institut.
Upplysningar om fel och brister samt tekniska problem kan sändas till webmaster.
Översikt