Läs och sök i Tredje testamentet
| Innehållsförteckning för Vad är sanning? |
30 KAPITLET
Sanningen, livet eller verkligheten är en evig, rinnande kärleksström
En dag när man minst anar det, skall man i ett for ändamålet gynnsamt ögonblick få uppleva synen av "en i överjordisk eld strålande levande Kristus" som kommer en till mötes och fullständigt tar ens egen, både fysiska och själsliga, kropp i besittning.
Men det mest gudomliga med denna upplevelse är, att det främmande strålande "kristusväsendet" inte är något främmande väsen, utan "ens eget absoluta högsta andliga jag".
Detta "högsta jag" har man genom jordeliven tränat upp i att efterleva världsåterlösningens kristusideal så fullkomligt, att detta jag nu har blivit en fullkomligt materialiserad, strålande och lysande "kristusform" eller "kristusgestalt" på det andliga planet Det måste dock här anmärkas att om det hade varit genom "buddhaideal" eller "muhammedideal " som man genom liven hade tränat upp sig till ovannämnda upplevelser eller ingivning, så skulle det till synes främmande, strålande väsendet (alltså ens högsta jag) ha format sig som en lysande eller strålande ''buddha'' respektive "muhammedgestalt".
Och med det gudomliga mötet med ens eget fullkomliggjorda högsta jag har man upplevt något av den invigning eller andliga process, som jag i mitt huvudverk "livets bok" kallar "den stora födelsen".
Man har därmed fullbordat sitt kretslopp i mörkret och har nu mitt i ett jordiskt, fysiskt tillstånd, vaket, dagsmedvetet trätt in i himlen.
Man har blivit en fullkomlig boning och kanal för "den gudomliga anden", har blivit ett "kristusväsen", har blivit "ett med den evige Fadern".
Man har således passerat "vägen", har upplevt "sanningen" och har därmed blivit "ett med livet" eller "ett med Fadern".
Och genom hela ens själ och väsen lyser härefter Guds andes strålflöde ut över himlakroppar, världar och mänskligheter på vår himmelska väg.
Ut över tid och rum, fram genom evigheten, tindrar vår eviga bana.
I sanning, gudasonen framträder här "på skyarna med stor makt och härlighet".
Svaret på den stora frågan: "Vad är sanning?" är således en äventyrsberättelse från det verkliga livet, en berättelse om ett förhållande mellan en evig Fader och en likaså evig son. Då detta förhållande är det verkliga livet, och detta liv är en ofelbar väg till erfarenheterna, och erfarenheterna är en likaså ofelbar väg till sanningen, och sanningen är upplevelsen av Gudomen och därmed av det levande väsendets högsta eller verkliga identitet som varande "ett med denna Gudom", och nämnda väsen med denna sin identitet som gudason är tidens och rummets skapare eller evighetens behärskare, är "den eviga sanningen" således ett orubbligt avslöjande av att livet, tillvaron eller ovannämnda förhållande mellan fader och son, mellan Gudomen och det levande väsendet, är en evigt rinnande ström av kärlek. |
Kommentarer kan sändas till Martinus Institut.
Upplysningar om fel och brister samt tekniska problem kan sändas till webmaster.
Översikt