Läs och sök i Tredje testamentet
| Innehållsförteckning för Vad är sanning? |
25 KAPITLET
Vilka är "de förtappade" och vilka är "de frälsta" vid "Kristi återkomst"?
Men vilka är nu de förtappade? –
Lämnas det någon garanti för att de inte utgör anhöriga till de frälsta? –
Kan en frälst hustru bli hundraprocentigt lycklig genom att plötsligt ingå i en så stor härlighet, när hennes man samtidigt tillhör de förtappade, som skall gå bort till "evig förtappelse i gråt och tandagnisslan? –
Är det bättre, om det är omvänt, så att hustrun är förtappad och mannen hör till de favoriserade? –
Kan en mor bli strålande lycklig genom denna salighet, om hennes son eller dotter hör till dem som skall utstötas i det eviga helvetet? –
Kan denna son eller dotter känna sig evigt salig vid tanken på att deras mor skall brännas i den "eviga elden"? –
Jag kan endast inse, att alla väsen, som kan vara hundraprocentigt lyckliga genom denna favorisering, är människor som kulminerar i egoism, är väsen som är totalt likgiltiga för sina käras öde, blott de själva kommer fram i ljuset till ära och värdighet, blir beundrade och lovprisade.
Är det inte en skara tämligen ofärdiga väsen, som sålunda kommer att befinna sig på den "högra sidan" av den store domaren? –
Hur kan ett himmelrike, befolkat med sådana väsen, vara en kärlekens domän? –
Skulle inte en zon, befolkad med väsen som fullständigt avstår från detta rike och denna favorisering för att i stället bli hos dem på den andra sidan för att hjälpa, uppmuntra och trösta dem i deras stora olycka eller eviga förtappelse, vara mer åtråvärd? –
Är det inte här vi finner de väsen som älskar sin nästa som sig själva? –
Säger inte den höge domaren själv: "Ingen har större kärlek än den, som ger sitt liv för sina vänner"? –
Blir det inte här tydligt att "Kristi återkomst på skyarna med stor makt och härlighet" inte skall förstås eller uppfattas i sin rent materiella, bokstavliga form, utan att dessa ord skall uttrycka "Kristi återkomst" som en andlig eller mental företeelse? –
Och ser vi inte här, att de väsen, som endast kan acceptera "Kristi återkomst" som en materiell uppfyllelse av den av traditionen fortplantade bokstavliga formen, just är högst ofärdiga väsen, för vilka denna "återkomst" i verkligheten ännu inte alls är aktuell eller av behovet påkallad? –
Detta betyder alltså åter, att bebådandet av denna "Kristi återkomst" alls inte är avsedd för dessa människor, utan för en helt annan kategori av väsen, väsen med en helt annan mental inställning och uppfattningsförmåga, väsen som har förmågan att se, vad som ligger gömt i den yttre fysiska bokstavsformen.
De väsen som nu känner sig frälsta, heliga och saliga har ju uppnått den allra högsta lycka som kan uppnås på deras nuvarande eller tillfålliga stadium.
Det som skall tala till dessa väsen är helt andra företeelser i livet, företeelser som kan föra dem vidare till just det högre utvecklingsstadium, där deras inställning till livet fordrar en större och djupare tolkning av den religiösa terminologin än den som dess rent materiella bokstavsform uttrycker.
När de nått fram till dessa utvecklingsstadier, skall de vara bland de framskridna, intellektuella människor som inte mera kan tro på dogmer och därför inte mera kan hjälpas av en profet eller dogmpredikant.
De är då färdiga med att tro på materiella facit som de allena saliggörande, medan de i stället i allra högsta grad har blivit sökare efter den verkliga sanningen bakom det yttre livets skenbara tillfålligheter, illusioner och kaos.
De har alltså blivit självständiga i detta sitt sökande.
Sanningen och endast sanningen – inte som dogmer och trosobjekt – utan som fakta och vetande är det allt överskuggande problemet för väsen på detta stadium.
"Den förlorade sonen" är här på väg ut ur mörkret.
Och med denna inställning hos förståndet, känslan och hela väsendet skall han möta den gudomliga anden, som evigt "svävar över vattnet".
|
Kommentarer kan sändas till Martinus Institut.
Upplysningar om fel och brister samt tekniska problem kan sändas till webmaster.
Översikt