Läs och sök i Tredje testamentet
Innehållsförteckning för Meditation |
På kärlekens altare
KAPITEL 1
Kärlekens förkunnelse
Varje människa som studerar tillvarons kosmiska analyser, blir gång på gång vittne till att kärleken är så livsbetingande för en sann upplevelse av livet att den i dessa analyser betecknas som "universums grundton".
I den kristna världsreligionen är kärleken också starkt framhävd som det fundamentala i livet.
Ser vi på Bibelns tio bud, finner vi att kärnan i dessa också är kärlek.
När det i dessa bud bland annat heter: "Visa aktning för din far och din mor ... " – "Du skall inte dräpa" – "Du skall inte stjäla" – "Du skall inte vittna falskt mot din nästa" – "Du skall inte ha begär till din nästas hus – "Du skall inte ha begär till din nästas hustru, eller hans slav eller slavinna, hans oxe eller hans åsna, eller något annat som tillhör din nästa" – så sker detta uteslutande för att förhindra krig och i stället skapa sann fred och harmoni och därmed lycka och glädje mellan människorna inbördes.
Och sann fred och harmoni, lycka och glädje är just kärlekens välsignelser.
Vid en långt senare tidpunkt blev kärleken i en ännu högre och mer fundamental form uppenbarad som den enda sanna vägen mot ljuset. Hela Jesu liv, hans bergspredikan, hans uppträdande och lidandeshistoria, blev själva kärlekens orubbliga stadfästelse som livsfundament, stadfästelse som det absolut enda som kan göra människan till ett med Gud och därmed göra henne till segrare över sitt ödes skickelser, göra henne fri från fruktan i varje situation och sätta henne i stånd att bevara sin inre andliga jämvikt, oberörd av yttre fysiskt motstånd, förföljelse eller korsfästelse. Jesu vandring på jorden blev uppenbarandet av ett mentalt solsken som lyste ut över Palestinas berg och vidare genom århundraden. I detta överjordiska solsken uppenbarades den eviga Gudomens tal. Världsåterlösarens stämma blev universums stämma. Och genom den eviga rösten vibrerade följande kärlekshymn till de eviga sanningarna ut över världen: "Saliga de som är fattiga i anden, dem tillhör himmelriket. Saliga de som sörjer, de skall bli tröstade. Saliga de ödmjuka, de skall ärva landet. Saliga de som hungrar och törstar efter rättfärdigheten, de skall bli mättade. Saliga de barmhärtiga, de skall möta barmhärtighet. Saliga de renhjärtade, de skall se Gud. Saliga de som håller fred, de skall kallas Guds söner. Saliga de som förföljs för rättfärdighetens skull, dem tillhör himmelriket. Saliga är ni när man skymfar och förföljer er och på allt sätt förtalar er för min skull. Gläd er och jubla, er lön blir stor i himlen." Detta mentala ljus, detta andliga solsken, blev starkare och starkare. Och universums stämma, den eviga rösten, fortsatte: "Ni har hört att det blev sagt: Öga för öga och tand för tand. Men jag säger er: värj er inte mot det onda. Nej, om någon slår dig på högra kinden, så vänd också den andra mot honom ... Ge åt den som ber dig, och vänd inte ryggen åt den som vill låna av dig ... Ni har hört att det blev sagt: Du skall älska din nästa och hata din fiende. Men jag säger er: älska era fiender och be för dem som förföljer er; då blir ni er himmelske faders söner. Ty han låter sin sol gå upp över onda och goda och låter det regna över rättfärdiga och orättfärdiga ... Var fullkomliga, så som er Fader i himlen är fullkomlig ... Samla inte skatter här på jorden, där mal och mask förstör och tjuvar bryter sig in och stjäl. Samla skatter i himlen, där varken mal eller mask förstör och inga tjuvar bryter sig in och stjäl. Ty där din skatt är, där kommer också ditt hjärta att vara ... Döm inte, så blir ni inte dömda. Ty med den dom som ni dömer med skall ni dömas, och med det mått som ni mäter med skall det mätas upp åt er ... Be, så skall ni få. Sök, så skall ni finna. Bulta, så skall dörren öppnas. Ty den som ber, han får, och den som söker, han finner, och för den som bultar skall dörren öppnas." – Således talade den evige Fadern dessa och många andra ord till världen genom sin utsände son. Och folket förundrade sig. De visste ju inte att det var själva universums stämma eller Guds röst de hörde. De anade inte att det var eviga principer, orubbliga sanningar, den högsta vetenskapen, som här uppenbarades. |
Kommentarer kan sändas till Martinus Institut.
Upplysningar om fel och brister samt tekniska problem kan sändas till webmaster.