Läs och sök i Tredje testamentet
| Innehållsförteckning för Julevangeliet |
8 KAPITLET
När man själv är den sanningens och rättfärdighetens förrädare som man beskyller andra för att vara
Varför uppstår det i dag, inom vissa kretsar av segerherrarnas befolkningsmassor, så våldsamma protester mot varje nog så auktoritativ frikännande dom över de som förrädare, krigsförbrytare eller fosterlandsfientliga misstänkta individerna? –
Är det inte alltför uppenbart att det inte alls är längtan efter rättfärdighet eller viljan att skipa rättvisa mellan ljus och mörker som här gör sig gällande, ty i så fall skulle man vara utomordentligt lycklig över varje frikännande, som är baserat på befintligt, av auktoriserade experter godkänt bevismaterial för vederbörandes oskuld.
Men så är det inte alls.
Tvärtom, sedan en juridisk domstol med sina experter undersökt ett förhållande och inte funnit någon som helst grund för straff eller åtal mot den anklagade och därför naturligtvis måst frikänna honom, sätter man i många fall genast i gång protestaktioner, ibland med olagliga strejker och till och med egenmäktig avrättning av den frikända personen.
Vad har dessa självutnämnda "rättfärdighetsutövare" för motiv för sitt handlingssätt mot den frikände?
Ja, då allt material för misstankar, som påstods ligga till grund för anklagelsen mot vederbörande, blivit undersökt av juridiska experter och befunnits fullständigt värdelöst som grund för rättsliga åtgärder mot personen i fråga, kan de självutnämnda "rättfärdighetsutövarna" omöjligt grunda sin förföljelse av honom på annat än rätt och slätt – lösa rykten. På grund av dessa lösa rykten ignorerar de statens auktoriserade rättsväsen och gör därmed sig själva till lagöverträdare i stor stil. Vilka lagöverträdare är större än de, som gör sig själva till mördare? – Men personer som ignorerar statens lagar och förföljer andra personer, som av staten blivit rentvådda från skuld, är ju inte endast lagöverträdare utan förrädare mot själva staten. De är alltså själva i allra högsta grad just det som de beskyller sina offer för att vara. Är inte sådana människor nedbrytare av all verklig kultur, civilisation, humanitet eller den begynnande kristusmentaliteten i jordmänniskan? – Det är "kristusbarnet" i jordmänniskans mentalitet som de förföljer. Men därmed är ju deras kosmiska identitet med "Herodes" ett faktum. De förlitar sig blint på makten i stället för på rätten och försöker skydda denna sin inställning med vapen. Det är således ett faktum att det inte är rättfärdigheten, utan makten till varje pris, som dessa människor har begär efter och dyrkar, och de avslöjar därmed sig själva som tillhörande just det diktatoriska medvetandeskikt som förde världen ut i den katastrof som endast efterlämnade ruiner och askhögar som livsrum åt de förkrympta och fördärvade överlevande resterna av detta tidigare så stolta och i materiellt hänseende högt utvecklade folk. |
Kommentarer kan sändas till Martinus Institut.
Upplysningar om fel och brister samt tekniska problem kan sändas till webmaster.
Översikt