Läs och sök i Tredje testamentet
| Innehållsförteckning för Julevangeliet |
6 KAPITLET
Den fullkomliga människans "födelse" måste börja i djuriska omgivningar och traditioner
Som vi tidigare nämnt är den jordiska människan en "gudason".
Men för närvarande är hon inte medveten om denna sin identitet.
Hon uppfattar på sin höjd sig själv som en "syndig människa".
Men när hon inte är medveten om att hon är en "gudason", bevisar detta endast att hennes "gudasonsmedvetande" eller "kosmiska medvetande" ännu inte är helt fött.
Det som man inte blivit medveten om har ju ännu inte fötts inom en.
Men då hon uppfattar sig själv som en "syndig människa", avslöjar denna uppfattning att hon för närvarande lever i två världar.
Det som gör jordmänniskan till ett "syndigt" väsen är hennes bruk av de metoder och principer som är högsta ideal och livsbetingelser för de väsen vi kallar djur.
Det är dessa djuriska ideal som yttrar sig i stöld, rov, mord eller andra former för utvecklande av den starkares rätt till självbevarelsedriftens och egoismens favör, medan sådana ideal för "människoriket" betyder den allra högsta lagöverträdelse och därmed ett underminerande av allt normalt välbefinnande.
När jordmänniskan betraktar dessa manifestationer som "syndiga", visar ju detta att hon redan till en viss grad känner sig som en "människa", ty i motsatt fall skulle hon ju betrakta dessa ideal – om hon nu i denna situation över huvud taget kunde reflektera över sig själv – som den fullkomligaste form av livsupplevelse.
Hon är alltså missnöjd med sig själv när hon använder dessa djuriska metoder.
Och det är detta missnöje som låter henne förnimma sig själv som en "syndig" människa.
Hon har upptäckt andra och högre ideal, som hon önskar vara i kontakt med.
Då dessa högre ideal endast kan vara motsatsen eller kontrasten till djurens ideal, eller rättare sagt till djurens naturliga instinkter eller drifter, och därför måste vara osjälviskhet och nästakärlek, som ju är "människorikets" högsta ideal, bevisar de att väsendet till en viss grad är "människa".
Då de "djuriska idealen" har blivit något ont, som hon önskar bekämpa, och de "mänskliga idealen" är något gott, som hon önskar tillägna sig, blir det härmed till faktum eller verklighet att hon är underkastad en "födelse". Hon håller på att "födas" som "riktig människa". Denna "födelse" är detsamma som hennes "förvandling från djur till människa". Den riktiga eller fullkomliga människan föds sålunda inte i "himmelriket", omgiven av hela den mentala eller andliga världens härligheter, utan i "djurriket". "Gudasonens födelse" försiggår således mitt i "djuriska" omgivningar och traditioner. "Djurrikets" stank och orenlighet finns i hans närhet. Ja, är inte hans "kosmiska födelseprocess" genom de många jordeliven omgiven av ett "stalls" hela atmosfär? "Stallet" eller "djurriket" måste alltså med nödvändighet vara skådeplatsen för "gudasonens kosmiska födelse". Denna födelse består just i att väsendet börjar se "djurriket" såsom utgörande blott och bart ett "stall" och inte något verkligt härbärge för den fullkomliga människan eller den kosmiskt medvetne gudason, vilken liksom en "Kristus" är "ett med Fadern". Evangeliet förtäljer oss att "kristusfödelsen" uteslutande kunde försiggå i "stallet" (djurriket), därför att alla andra ställen var upptagna. Och på vilket annat ställe i tillvaron skall väl en "Kristus" kunna "födas" än just i "djurriket"? – På alla andra tillvaroplan existerar "kristusväsendet" levande och kan som följd härav inte "födas". Den som är född kan inte födas, innan han gått igenom den verkliga döden. Och den enda zon i tillvaron, i vilken "kristusväsendet" eller rättare sagt "kristusmedvetandet" kan vara "dött", är ju "djurriket". Det är inte så egendomligt att julevangeliet anger "stallet" som platsen för "kristusväsendets" födelse. När jordmänniskans öde i så hög grad som fallet är utvecklar mord, krig och lemlästning, hat och förföljelse och konsekvenserna därav: sorg, melankoli och livsleda, så är detta endast "djurens läten, stank och utdunstningar" som ofrånkomligen finns i "stallet" och därför omger jordmänniskans "kosmiska födelse" och därmed gör "stallet" mer eller mindre olämpligt som boning eller härbärge för gudasonen eller den fullkomliga människan. Man förstår alltså här, varför evangeliet lovar jordmänskligheten en högre mental sfär i form av "frid på jorden" (de djuriska principernas totala avskaffande inom jordmänsklighetens mentalitet) och härav följande "välbehag" (nästakärlekens strålande solvärme i allas ögon och kärleksbevis). Att den nyfödde gudasonen måste ligga i en "krubba" så länge han endast har "stallet" till boplats, är också naturligt. Det är inte brukligt att man utrustar stall eller ladugårdar med en komfort som är värdig en hög mänsklig kultur. Där finns vanligen inga sakta gungande vaggor eller mjuka och dyrbara barnsängar, eftersom allt där endast är avsett och anpassat för djuren. Jesusbarnet eller jordmänniskan måste då också under denna sin vistelse i "stallet" som en nyfödd "Kristus" eller "gudason" läggas till vila i vad som finns tillhands i "stallet", t.ex. just i "krubban". Vad är då "krubban" i "kosmisk bemärkelse"? – "Krubban" är den jordmänskliga, ännu till "däggdjuret" hörande organismen eller kroppen. Det "nyfödda barnet", det "himmelska väsendet", läggs alltså i ett för djuren avsett föremål. Men hur skulle väl en gudasons ande kunna manifestera sig i ett "stall" på annat sätt än genom de företeelser som finns i "stallet"? – Hur skall ett "himmelskt väsen" framträda för den materiella världens "djurrike" om inte genom en djurisk kropp? – Det finns ju ännu inga riktiga fysiska kroppar för den fullkomliga människan eller för "himmelska väsen" på jorden. Gudasonen eller "kristusväsendet" måste alltså tillbringa sin första späda barndom i en "krubba", vilket alltså vill säga: i ett "däggdjurs" organism, emedan det ännu inte på jorden finns några verkliga "mänskliga" organismer (eteriska organismer, skapade genom materialisation av kombinerade högre fysiska och själsliga materier). Gudasonen måste därför under denna sin första späda barndomstid framträda i en speciell "hanorganism" eller en speciell "honorganism". |
Kommentarer kan sändas till Martinus Institut.
Upplysningar om fel och brister samt tekniska problem kan sändas till webmaster.
Översikt