Stjärnsymbolen i menyn


Läs och sök i Tredje testamentet
   Kap:  
(1-34) 
 
Avancerad sökning
Innehållsförteckning för Julevangeliet   

 

 
4 KAPITLET
Den materialistiska uppfattningen av julevangeliet utgör även i bästa fall endast några värdelösa fakta
För den materialistiska människan är det sålunda endast analyser som har intresse. Vad hon inte är i stånd att analysera, eller analyser som hon inte kan förstå, är för henne endast uttryck för fantasi eller overklighet. När Bibelns julevangelium därför berättar om ett barn som föddes i ett stall och lades i en krubba och under fattiga och anspråkslösa förhållanden växte upp och blev mänsklighetens störste andlige ledare, är det för materialisten viktigast att han får de rent yttre materiella företeelserna konstaterade som vetenskapliga fakta eller verkliga historiska data. Skulle sådana realiteter händelsevis inte föreligga och ingenting finnas kvar som kan bevisa att Jesus verkligen existerat, blir julevangeliet helt värdelöst för en människa med detta materialistiska sätt att tänka. Detta är så mycket mer anmärkningsvärt, eftersom sådana historiska data, vilket vi skall få se i det följande, är själva evangeliet totalt ovidkommande. Huruvida Jesus verkligen existerat eller han aldrig existerat, är inte det fundamentala i julevangeliet. Evangeliet är ju inte skrivet eller överlämnat åt människorna för att som en tidningsartikel endast utgöra en aktuell berättelse om en känd människas privatliv eller personliga angelägenheter, som kan tillfredsställa vanlig jordmänsklig materiell nyfikenhet.
      Den som enbart har intresse av att verkliga bevis för Jesu historiska framträdande blir konstaterade, har egentligen alls inget bruk för själva julevangeliet. Det kommer, även med eventuella historiska data som fakta, att vara värdelöst. På sin höjd kan det endast utgöra en "arkeologisk" tillfredsställelse för denna människa, men något evangelium kan det aldrig någonsin bli för henne. Hennes nyfikenhet eller andliga behov var i verkligheten endast av "arkeologisk" natur. Den i julevangeliet i form av Jesu öde framträdande själsliga strukturen kommer för henne att vara något abnormt, överspänt eller ofattbart naivt, som hon varken har hjärta eller förstånd till att kunna acceptera. För henne är julevangeliet i bästa fall endast en samling konstaterade fakta, födelsen av ett väsen, vars öde blev en strid mellan några präster och en fanatiker, låt vara en rättskaffens fanatiker eller lekmannapredikant. Den själsförädlande storhet, som evangeliet i sig självt är och som det är dess mission att uppenbara för den som har "öron att höra med" och "ögon att se med", förnimmer den sifferlystne materialisten inte alls, därför att det, som evangeliet döljer bakom den yttre formen, bakom de eventuellt konstaterade vetenskapliga eller icke-vetenskapliga uppgifterna, inte är något som kan anges i tal, volym, hastigheter, våglängder, gram eller meter. Julevangeliet avser ju uteslutande att vara ett stimulerande eller befrämjande av den företeelse vi kallar nästakärlek eller rättare sagt allkärlek. Och allkärleken är som bekant inte något som man kan uttrycka i mått och vikt. Den är i sin djupaste natur själva universums bärande princip. Och det är denna princip som är julevangeliets fundament. Julevangeliet framställer eller uppenbarar alltså denna princip i form av berättelsen om en gudason som föddes på jorden och om de sällsamma tilldragelser som knöts till denna födelse.


Kommentarer kan sändas till Martinus Institut.
Upplysningar om fel och brister samt tekniska problem kan sändas till webmaster.