Stjärnsymbolen i menyn


Läs och sök i Tredje testamentet
   Kap:  
(1-34) 
 
Avancerad sökning
Innehållsförteckning för Julevangeliet   

 

 
30 KAPITLET
Väsendenas sexuella poltillstånd och det totala uppfyllandet av lagen om nästakärleken
Det som skiljer jordmänniskan från det vanliga djuret och gör henne till ett "kristusbarn" eller en blivande fullkomlig människa är alltså hennes begynnande utveckling bort från könsmotsättningen. Att denna utveckling befordras av en djupt i väsendets medvetande begynnande ny organisk struktur, blir alltså till faktum eller verklighet genom alla de erfarenheter som visar på utvecklingen av förmågan att känna sympati – inte endast för det motsatta könet – utan också för väsendets eget kön. Då all sympati till sin djupaste natur är sexualism, är denna nya organiska struktur sålunda också av sexuell natur. Att denna sympatiska natur på sin nuvarande nivå i jordmänsklighetens mentalitet i stor utsträckning är tämligen okultiverad eller ofullkomlig, ja till och med breder ut sig som rena vildskott av många slag, detta är helt naturligt så länge samma mänsklighet ännu inte alls har undervisats eller informerats om den sanna sexualismens högsta struktur. Det är dessa vildskott som döljer sig under begreppet perversitet. Naturligtvis kommer dessa vildskott eller perversiteter att florera, så länge jordmänskligheten är totalt ovetande om den del av den sexuella principens struktur som ligger utanför det rent speciella hanväsendets och honväsendets område. Men detta förändrar ju inte "kristusbarnets" tillväxt. Erfarenheterna, villfarelserna och perversiteterna är endast födslovåndor och lektioner, som efter hand skall ge väsendet den visdom som det har bruk för och därigenom slutligen bringa det i kontakt med dess kommande bestämmelse som "människan skapad till Guds avbild".
      Företeelserna eget kön och motsatt kön är alltså något som till gagn för nästakärleken är på retur i jordmänniskans mentalitet. Nästan är sålunda i verkligheten ett nytt "kön", ett begynnande nytt objekt för individens sympati och kärlek. Djupt i jordmänniskans medvetande börjar sålunda utvecklas en ny organisk struktur som efter hand kommer att förvandla jordmänniskans nuvarande organism från att vara enkönad till att bli tvåkönad och därmed göra individen till ett väsen, i vilket den feminina och den maskulina principen befinner sig i total jämvikt eller balans. Och det är – enligt kosmiska analyser i mitt huvudverk "Livets Bog" – enbart denna balans som är förutsättningen för skapandet eller manifestationen av den absoluta nästakärleken och det härigenom utlösta totala uppenbarandet av "lagens uppfyllelse". Väsendet har då blivit omskapat till ett mentalt solväsen som inte har någon skugga, utan liksom universums solar och stjärnhopar sänder ut sina strålar mot allt och alla. Under det att mannen och kvinnan eller han- och honväsendet i renodlad form endast är mentala halvsolar, då de inte kan känna sympati för, och än mindre älska, sitt eget kön och därför kastar en stor slagskugga mot detta kön, så är det fullkomliga kristusväsendet eller det dubbelpoliga andliga väsendet ett helväsen eller en helsol. Det kan därför självt inte alls sända ut någon mental slagskugga. Då det är dubbelpoligt, existerar för detta väsen inte något motsatt kön att favorisera eller något eget kön att rivalisera med eller känna antipati mot. Det sänder ut sitt värmande ljus mot allt och alla.


Kommentarer kan sändas till Martinus Institut.
Upplysningar om fel och brister samt tekniska problem kan sändas till webmaster.