Läs och sök i Tredje testamentet
| Innehållsförteckning för Julevangeliet |
21 KAPITLET
Världens största konstverk har inte blivit till genom hanköns- eller honkönsmentalitet eller genom självbevarelsedrift, utan genom kristusmentalitet
Vad är det då som gör att jordmänniskan är något mer än ett däggdjur? –
Det är alla de manifestationsarter som inte är nödvändiga för eller har något att göra med ett vidmakthållande av äktenskapet, fortplantningen eller parningsakten.
Det är med andra ord alla de manifestationer som en människa av hjärtat har lust att utföra, inte därför att de utgör en betingelse för självbevarelsedriften eller i kampen för det dagliga brödet och inte för att de eventuellt ger mycket pengar, utan enbart därför att det är en gudomlig njutning att sysselsätta sig med dessa speciella manifestationer för deras egen skull.
Att utföra en viss bestämd manifestationsart eller en viss sorts arbete, endast därför att det ligger en glädje och inspiration i att utföra själva arbetet, visar en helt ny mentalitet.
Det är närvaron av detta mentala tillstånd som utgör de begynnande symtomen på att väsendet är ett "kristusbarn".
Det är nämligen de begynnande talangerna för manifestation av "himmelriket".
Det är begynnelsen till den värld, i vilken det inte skall vara "gråt och tandagnisslan".
Det är början till fundamentet för den "frid" och det "välbehag" för jordmänniskan som julevangeliet ger löfte om.
Det är nämligen produkterna av denna stora glädje och inspiration som bland annat fyller all världens museer eller offentliga konstsamlingar med de så kallade ovärderliga "konstskatterna".
Rymmer inte dessa stora, för allmänheten tillgängliga konstsamlingar geniala manifestationer, ja rent av överjordiskt sköna alster av världens största genier, till allmänt beskådande, till glädje och inspiration för allmänheten eller samhällets alla enskilda individer? –
Vilken skillnad mellan ett sådant museum och ett affärsmässigt varuhus! –
I museet ser vi ett stort, utvalt och granskat område av det yppersta som jordmänniskan kunnat frambringa, helt utan tanke på ekonomisk vinning, ära eller berömmelse.
Ja, visar inte historien just exempel på hur enskilda konstnärer eller genier rent av svultit, lidit nöd och brist på det dagliga livets alla områden och avstått från ett högt betalt förvärvsarbete eller varit utsatta för förlöjligande, spott och spe, kritik och förföljelse, till och med från sin familj och sina närmaste vänner, endast därför att de efterkommit sitt genis starkaste krav, begär eller drift och därigenom fullbordat sina geniala mästerverk utan någon som helst materiell vinning.
Tänk, om dessa konstens eller skaparförmågans stora representanter i stället för sin konst hade valt ett arbete som kunnat ge dem stora inkomster, hur fattig skulle då inte världen i dag ha varit på verkligt stora geniala mästerverk.
Men dessa stora genier valde alltså att skapa konst hellre än att skapa förmögenhet.
De kände att det var deras mission att skapa sköna ting, utan att ta hänsyn till vad det skulle kosta dem själva i umbäranden och tårar.
Och deras geni trollade fram konstens största uppenbarelser, mästerverk som i dag måste betalas med miljontals kronor, pund eller dollar – om de inte redan blivit samhällets och därmed hela mänsklighetens egendom och därför inte längre kan köpas eller omsättas i försäljningsvärde.
Museerna runt om i världen rymmer alltså jordens största rikedomar i form av geniala konstverk, uttryck för jordmänniskans allra högsta kunnande, till och med skapade under svält, umbäranden och tårar. Dessa mästerverk har inte tillkommit på grund av något anbud om en viss betalning i timmen, om dagen eller i veckan. De har endast blivit till därför att deras upphov känt att de måste skapas, och för dem var det glädje nog, att de trots allt lyckats skapa dem. Att sedan andra människor, geniala affärsmän, tjänat stora förmögenheter på mästarnas verk och levt högt på dessa geniala konstalster, innan de blivit offentlig egendom och därmed tillgängliga för allmänheten, detta förändrar ju inte de omständigheter under vilka de kommit till, och som uppenbarar deras upphov eller skapare som "kristusväsen" på detta speciella skaparfält. Sådana skapelser har i många av dessa väsens liv orsakat både "getsemane" och "korsfästelse". Men sedermera, efter hand som massan utvecklades till att uppskatta och förstå deras verk eller geniala manifestationer, har man höjt dem till skyarna, så att de genom detta erkännande har fått en sorts "uppståndelse". Att det är "kristusprincipen" som vi här i dessa väsen har framför oss, går det alltså inte att komma ifrån. |
Kommentarer kan sändas till Martinus Institut.
Upplysningar om fel och brister samt tekniska problem kan sändas till webmaster.
Översikt