Läs och sök i Tredje testamentet
| Innehållsförteckning för Bönens mysterium |
KAPITEL 5
Intelligensens kollision med de religiösa dogmerna skapar vantron
Vilka är de vantrogna och varför är de vantrogna?
De vantrogna är ju alla de som inte kan tro.
Orsaken till att de inte kan tro är uteslutande den omständigheten att deras intelligensförmåga är alltför utvecklad i förhållande till den religiösa terminologi i vilken de möter framställningarna om det gudomliga.
Här måste man ha i minnet att dessa framställningar i de auktoriserade religionernas terminologi huvudsakligen är avsedda att skapa stämningar.
De är i sin ceremonibefrämjande natur endast inriktade på att skapa lyckliga stämningar i individens medvetandeliv.
Här har denna form av religiös kult sin stora mission, men den har uteslutande tron som förutsättning.
Detta betyder alltså att om man ska kunna få del av dess lycko- och glädjegivande natur måste ens intelligensförmåga på det religiösa området vara så föga framträdande att man inte ställer ens de minsta krav på att förstå "Guds vägar" utan kan få hela sitt religiösa behov tillfredsställt genom ceremonierna, genom uppbyggliga predikningar, sång och orgelbrus, religiösa dekorationer, rökelse, illuminerade altaren och kyrko- och tempeltjänare i religiösa dräkter.
Alla dessa företeelser skapar en viss upphöjd kontrast till företeelserna ute i det dagliga livet med dess sjukdom och fattigdom, dess besvärligheter för det stora flertalet människor.
Att förnimmelsen av denna upphöjda kontrast måste verka som en upplivande feststämning på det känslosamma sinnet är en given sak.
Det enda hindret för att sinnet här ska kunna bli mentalt upplyft, bli hänfört, är ingenting annat än just vantron.
Det förhåller sig nämligen så att i den mån som intelligensförmågan utvecklas, vilket ju framför allt sker genom den snabbt växande moderna skolundervisningen på alla områden, skapar den lusten eller begäret att få kunskap också på det religiösa området, i synnerhet som den religiösa terminologin på många områden kolliderar med sådant som för närvarande kan utforskas med intelligensen eller tanken.
Det är just denna intelligensens kollision med de traditionella religiösa dogmerna eller uppfattningarna som omöjliggör tron på dessa dogmer.
Och då denna intelligensförmåga ändå är för liten för att individen med hjälp av den ska kunna få klarhet i de religiösa problemen eller i livets största och eviga fakta, ja, då har dessa fakta efter hand kommit att ställas i skuggan av alla de många vanliga, vardagliga och direkt livsbetingande problem som han förmår lösa med sin intelligens.
Det är naturligtvis givet att individens intresse för det rent materiella i och med detta utvecklas, samtidigt som intresset avtar för de tidigare nämnda högsta fakta, vilka ligger utanför hans intelligensområde.
Det man sysselsätter sig med utvecklas i ens medvetande, medan motsatsen är fallet med det man inte sysselsätter sig med.
Resultatet av denna intelligensutveckling eller mentala inställning hos individen måste då nödvändigtvis bli en starkt framträdande materialism eller gudsförnekelse.
Som man här ser är detta mentala tillstånd ett lika naturligt medvetandetillstånd som det religiösa. Vantron är lika naturlig som tron. Om vantron är syndig, är tron lika syndig. Den icke troende kan lika lite rå för sitt mentala utvecklingsstadium som den troende kan rå för sitt. Det mentala tillståndet eller den mentala hållningen är alltså för båda parters vidkommande något som ligger helt utanför deras dagsmedvetna vilja. De kan var för sig lika lite bestämma över att vilja tro eller inte tro som de kan bestämma över att vilja ha bruna eller blå ögon. Att därför en gudom skulle betrakta den ena av dessa parter som syndig och straffa den med terror eller plågor från vilka det aldrig i evighet existerar någon frälsning, samtidigt som han betraktar den andra parten som helig eller frälst och gynnar denna med en lika evig tillvaro i härlighet och glädje, detta är en uppfattning som torde beröva det intelligenta väsendet all förmåga att se den auktoriserade religiösa terminologin som sanningens och rättfärdighetens absoluta uttryck. |
Kommentarer kan sändas till Martinus Institut.
Upplysningar om fel och brister samt tekniska problem kan sändas till webmaster.
Översikt