Läs och sök i Tredje testamentet
| Innehållsförteckning för Bönens mysterium |
KAPITEL 10
"Låt ditt namn bli helgat"
Nästa tankekoncentration i bönen "Vår Fader" uttrycks med orden: "Låt ditt namn bli helgat".
Att Guds namn är heligt för ett väsen, detta kan endast helt uppfyllas genom förnimmelsen eller upplevelsen av att "allt är mycket gott".
I samma grad som man inte har denna förnimmelse utan tvivlar på fullkomligheten i världsalltets eller livets innersta, gudomliga struktur, är man i disharmoni med den evige Fadern.
Här underkänner man hans fullkomlighet och stämplar honom indirekt såsom ofullkomlig.
Att detta stämplande av Gudomen såsom ofullkomlig döljs under begreppet eller övertron djävulen, d.v.s. tron på att allt det förment ofullkomliga eller "det onda", som det också kallas, har ett annat upphov än Gudomen, ändrar inte på principen.
Det avslöjar tvärtom för den utvecklade andlige forskaren eller sanningssökaren en gudsbild som bara är en kopia av en vanlig jordmänniskas medvetande. Ett sådant väsen har fiender av vilka det kan förföljas och med vilka det därför mer eller mindre måste vara i krig. Mer eller mindre önskar det hämnas eller straffa förföljarna, och är det inte just dessa ofullkomliga medvetandetendenser som överskuggar eller förmörkar gudsbilden? Är inte djävulen Gudomens store motståndare eller fiende nummer ett? Betraktas inte vrede, harm och förföljelse gentemot detta väsen och mot de Guds barn som det har förlett, som helig och rättfärdig? Är inte "evig förtappelse" det välförtjänta straffet för denna gudsfientliga verksamhet? Tänk, vilket strålande och fullkomligt uttryck för kulminationen av jordmänsklig skadeglädje och hämndtörst! Tänk, vilken förmörkad uppfattning av den eviga, allvisa Gudomen, vars bländande kärlek skiner liksom solen på allt och alla, på rika och fattiga, på unga och gamla, på människor, djur, växter och mineral, och vars strålande högintellektualitet inte har kunnat finna eller påvisa ett enda ställe i alltet eller universum som inte är mycket gott! Sannerligen, de väsen som fått denna i kärlek kulminerande, absoluta gudsbild förmörkad av tron på djävulen, dennes hantlangare och det eviga helvetet, de är i behov av att få Gudomens namn helgat. Tänk, vilken gudomlig välsignelse det är att dessa väsen också har lärt sig be "Vår Fader"! Ty utan att de verkligen vet det, ber de i bönens andra tankekoncentration om "kosmisk klarsyn" för att kunna genomskåda absolut allt som annars skulle hålla dem bundna vid en primitiv och ofullkomlig syn på alltets eviga upphov och alltgenomträngande Gudom. Absolut endast genom uppfyllelsen av denna bön kan i den bedjandes medvetande den klarsyn infinna sig, som låter Gudomen framträda i en så högintellektuell renhet och kulminerande kärlek att hans namn i samma medvetande endast kan vara koncentratet av helighet, och som resultat av denna helighet framträder världsalltet som en kombination av kärleksbetygelser. Endast på så sätt kan det gudomliga ordet "allt är mycket gott" ständigt lysa och stråla som en absolut evig sanning, och endast genom den totala insikten i denna sanning kan Gudomens namn vara verkligt eller absolut helgat. |
Kommentarer kan sändas till Martinus Institut.
Upplysningar om fel och brister samt tekniska problem kan sändas till webmaster.
Översikt