Läs och sök i Tredje testamentet
| Innehållsförteckning för Mänsklighetens öde |
Kapitel 30
Döden som "uppståndelse"
Som tidigare nämnts är sorg och skräck inför döden eller ett dödsfall helt ogrundad.
Förutom den fysiska kroppen, som individen genom döden mister, har han ju fem andra kroppar.
Härifrån går livet sin gång vidare mot ännu fullkomligare plan av tillvaro i de andliga regionerna, medan den andliga förberedelsen för uppbyggandet av en ny fysisk kropp pågår.
När fosterutvecklingen av den nya fysiska kroppen är till ända och denna därigenom mognat så att den kan börja bära medvetandet, inträder födelsen, och individen börjar då åter att vakna till medvetande på det fysiska planet.
Och det jag som inkarnerat i den nya fysiska kroppen är åter i stånd att korrespondera i den fysiska världen.
Men i stället för den gamla och utslitna kroppen, som det lämnade vid sin fysiska död, befinner sig jaget nu, om dess död och andliga tillvaro har varit normal, i en till ungdom och skönhet, till älskog och kärlek, till liv och arbete invigd ny förhärligad kropp.
Då döden liksom födelsen alltså inte kan existera utan att betyda ingången till nytt liv, är den under alla förhållanden identisk med "uppståndelse" eller den realistiska manifestation som är uttryck för jagets allt överstrålande makt över materien, dess herravälde över livet och ett uppenbarande av dess eviga, upphöjda eller gudomliga oförgänglighet. |
Kommentarer kan sändas till Martinus Institut.
Upplysningar om fel och brister samt tekniska problem kan sändas till webmaster.
Översikt