Läs och sök i Tredje testamentet
| Innehållsförteckning för Mänsklighetens öde |
Kapitel 15
Den nya kroppen
Då de i undermedvetandet framträdande organen eller kropparna är skapade realiteter, uppbyggda av energi, stoff eller materia, är de liksom alla andra skapade realiteter föremål för åldrande, förslitning, lemlästning och tillintetgörelse.
När en av dessa kroppar antingen på naturlig väg har blivit föråldrad eller utsliten eller också på onaturlig väg genom skador försatts i sådant skick att den inte längre kan fullgöra sitt samspel med de övriga kropparna, befrias den från dessa.
Denna befrielse åter är identisk med vad vi kallar en dödsprocess.
När befrielsen är slutförd och vederbörande kropps förbindelse med jaget är helt avbruten, blir kroppen "ett lik".
Av dödsprocesser känner den jordiska människan ännu endast till den som löser den fysiska kroppen från jaget, och av lik endast liket av den fysiska kroppen. Men något liknande äger också till en viss grad rum i fråga om de övriga kropparna. Denna avskiljning av kroppar försiggår enligt eviga lagar och kan alltså endast äga rum, när kroppen i fråga är obrukbar i samspelet med de övriga kropparna. Därvid blir jaget, i kraft av samma lagar, i stånd att sätta i gång en begynnande uppbyggnad av en ny kropp av samma materia och i kontakt med sin stigande utveckling. Under denna process upplever jaget alltså livet i kraft av sina övriga kroppar. När den kropp som är under uppbyggnad har nått fram till en viss standard, utlöses dess begynnande uppgift genom en födelseprocess. Och "jaget" befinner sig därmed ännu en gång återfött på tillvaroplanet i fråga, men i en ny och förbättrad kropp. Alla levande väsens eviga tillvaro formar sig alltså som identisk med en ständig återfödelse till en ny och fullkomligare form av tillvaro på planet i fråga. Då den jordiska människan ännu endast känner till sin fysiska kropp och därför känner sig som ett med denna, blir hon nödvändigtvis offer för illusionen att döden är en tillintetgörelse av hennes existens eller är ett totalt slut på livet. Men här har vi alltså sett, att varje levande väsen tack vare "jaget" och dess övermedvetande är en evig oförgänglig realitet, att döden i absolut mening är illusorisk och att endast livet existerar. |
Kommentarer kan sändas till Martinus Institut.
Upplysningar om fel och brister samt tekniska problem kan sändas till webmaster.
Översikt