Läs och sök i Tredje testamentet
| Innehållsförteckning för Meditation |
KAPITEL 9
Gudomen och de levande väsendenas livsbetingande samhörighet
Då det omtalade gudomliga "något" eller "jaget" hos de levande väsendena är samma gudomliga "något" som det vi såg, som var Gudomens jag, och då "X2" och "X3" hos de levande väsendena likaså tillsammans är detsamma som "X2" och "X3" i Gudomens medvetandestruktur, så blir alla levande väsen identiska med Gud och Gud identisk med de levande väsendena.
Alla levande väsen blir på detta sätt Guds förnimmelse- och manifestationsredskap.
Genom världsalltets oceaner av levande väsen manifesterar och upplever Gudomen sitt liv.
Och i denna gudomliga, allomfattande sinnesstruktur upplever de levande väsendena sina liv.
Denna Gudomens sinnesupplevelse och manifestation och de levande väsendenas sinnesupplevelse och manifestation utgör således ett enda stort samspel.
Utan ettdera av dessa två sinnes- och manifestationstillstånd skulle det andra omöjligt kunna existera.
Båda dessa sinnesstrukturer, Gudomens och de levande väsendenas, är absolut lika nödvändiga för att upplevelse och skapelse över huvud taget ska kunna äga rum, såväl för Gudomen som för de levande väsendena.
Om de levande väsendena inte existerade, hur skulle Gudomen då bli i stånd att förnimma och skapa?
Och om Gudomen inte existerade som den enhet i vilken alla levande väsen är sammanknutna i den livsbetingande samhörighet som just betingar väsendenas livsupplevelse och manifestation, hur skulle de då bli i stånd att uppleva livet?
Hela upprätthållandet av världsalltet med dess skapelseprocesser, rörelsearter och upplevelsetillstånd är således ett kombinerat samspel mellan Gudomen och de levande väsendena.
Detta samspel utgör upplevelsen och manifestationen av livet både för Gudomen och de levande väsendena.
|
Kommentarer kan sändas till Martinus Institut.
Upplysningar om fel och brister samt tekniska problem kan sändas till webmaster.
Översikt