Läs och sök i Tredje testamentet
| Innehållsförteckning för Blad ur Guds bilderbok |
9 KAPITLET
När omogna naturmänniskor inkarnerar i kulturmänniskans sfär uppstår den så kallade "förbrytarvärlden"
Om man tillhör den stora massans eller flertalets moraliska stadium och inte befinner sig i någon fysisk eller själslig kris, såsom olycklig kärlek eller annan form av motgång, känner man inte någon "leda" vid livet utan står i god kontakt med massans kulturstadium.
Om man däremot, moraliskt sett, befinner sig under massans stadium, råkar man i hög grad i konflikt med dess lagar, som man har mycket svårt att inordna sig under och som man i bästa fall bara lyder av fruktan för straffet och de därmed förenade obehagliga följderna för anseende och rättigheter.
I samma mån som man tillhör denna kategori av väsen, är man med om att skapa samhällets så kallade "förbrytarvärld" eller "undre värld".
Och i samma grad som man tillhör denna "undre värld", känner man naturligtvis "leda" för själva samhällets juridiska och moraliska struktur.
Men det är naturligtvis inte en "leda" som är en följd av "degeneration".
Denna leda är tvärtom i själva verket ett tydligt tecken på att dessa väsen alls inte är färdiga med en underliggande och mer primitiv kulturs speciella struktur, alltså en kultur, där mord, bedrägeri, stöld och hämnd etc. i stor utsträckning är särskilt lovvärda "dygder".
Att dessa väsen kommit att befinna sig i en högre kultur beror enbart på denna högre kulturs många stora moderna förmåner och möjligheter som den primitiva kulturen inte kan erbjuda sina medlemmar.
Därför önskar de sig in i denna högre kultur, önskar sig denna kulturs vackrare fysiska kroppar, dess tekniska och mekaniska hjälpmedel och förbättringar för det dagliga livet, dess bostäder och kommunikationsmedel, dess tekniska mordvapen eller försvars- och angreppsmedel osv.
Vilken är då den underliggande kultur som dessa väsen har tillhört och från vilken de önskat sig in i den moderna kulturen? Ja, här råder det ingen tvekan. På ett lägre stadium än den moderna kulturen står ju "naturfolkens" kulturer. Om inte den moderna kulturen efter hand hade utbrett sina manifestationer långt in i dessa primitiva kulturers områden eller domäner, skulle detta slag av önskningar naturligtvis inte i så hög grad ha uppstått på ett så tidigt stadium som nu är fallet, nämligen vid en tidpunkt då dessa människor ännu inte helt levt ut sitt eget kulturstadium och dess speciella moraluppfattning. Dessa väsens längtan riktar sig inte så mycket mot en förändring av moral eller religiositet som fastmer mot den högre kulturens materiella fördelar. Genom att dagligen vara åskådare till den vite mannens kultur med dess mängder av överlägsna materiella företeelser och möjligheter blir naturmänniskans längtan efter att äga denna kulturs fördelar ibland så stark att den rent av skapar en "livsleda" som riktar sig mot den egna kulturen. Väsendet kan inte längre känna sig lyckligt i denna, även om det förvisso inte alls har levt ut dess moraliska sida. |
Kommentarer kan sändas till Martinus Institut.
Upplysningar om fel och brister samt tekniska problem kan sändas till webmaster.
Översikt