Läs och sök i Tredje testamentet
| Innehållsförteckning för Meditation |
KAPITEL 9
Paulus upplevelse av den kosmiska glimten
Vad gäller upplevelser av kosmiska glimtar kan vi också nämna aposteln Paulus.
I Bibeln sägs det att han på vägen till Damaskus blev inhöljd i ett mycket starkt vitt ljussken.
Han föll till jorden och hörde en röst som sade: "Saul, Saul, varför förföljer du mig?"
Och han frågade: "Vem är du, herre?"
Han svarade: "Jag är Jesus, den som du förföljer.
Stig upp och gå in i staden, så får du veta vad du skall göra."
Vi ser här hur den kosmiska glimten fullständigt förändrade Saulus.
Från att vara en förföljare av kristendomen blev han en mycket stor apostel för kristendomen.
Emellertid såg vi också här att detta uppfyllande av Guds ande inte var någon särskilt vacker eller behaglig upplevelse.
Men varför var den inte det?
När denna gudomliga uppenbarelse förde med sig ett sådant obehag att Saulus i tre dagar blev blind och varken åt eller drack, så berodde ju detta på att den kosmiska glimten träffade Saulus vid en tidpunkt då han var en bitter motståndare till kristendomen och handlade i hat och intolerans.
Det är givet att ett sådant tankeklimat inte kan gå ihop med den absolut heliga anden utan en viss form av kortslutning.
Hade Saulus fått sin kosmiska glimt vid en tidpunkt då han var i bättre kontakt med denna för honom helt nya lära, så skulle det ha varit en helt annan upplevelse, ja, en renodlad upplevelse av salighet.
När Saulus, eller som han senare blev kallad, Paulus, fick upplevelsen av den kosmiska glimten just vid en tidpunkt då han var allt annat än kristusvänlig, så skedde detta uteslutande därför att Kristus ingrep i hans öde.
Paulus var helt visst en hård förföljare av kristendomen eller denna för honom nya lära, men denna hans förföljelse var ju helt och hållet grundad på ett missförstånd.
Han trodde fullt och fast på att denna lära var falsk och skulle leda människorna vilse, föra dem i fördärvet.
I sitt inre var han ju i realiteten en sanningens apostel.
Han visste bara inte att den nya läran eller kristendomen innehöll verkliga och väsentliga uttryck för den absoluta sanningen.
Det var därför som Kristus grep in och med den kosmiska glimten rättade till denna verkliga och trofasta sanningsapostels misstag.
Och denna sanningens ädla själ blev en av kristendomens stora apostlar.
|
Kommentarer kan sändas till Martinus Institut.
Upplysningar om fel och brister samt tekniska problem kan sändas till webmaster.
Översikt